Den inkluderande karaktären gäller också runornas relation
till andra andliga och kosmologiska system. Eftersom runorna innehåller den
kosmiska matrisen och både innehåller och speglar världen så speglar de också
andra andliga traditioners väsen. Ju mer jag går på djupet i andra traditioner
desto mer lär jag mig om runorna och desto mer ser jag likheterna och
beröringspunkterna med andra system. Här följer några exempel:
Runor och
shamanism. Runorna som extasmetod och färdmedel in i Drömtiden
tillsammans med eller i stället för trumma. Enskilda runor motsvarar
shamanismens kraftdjur och andehjälpare. Runmagins väsen är att bringa balans i
tillvaron och det är ju shamanens huvuduppgift.
Runor och
navajo-andlighet. Navajos grundläggande föreställning om hozho, att vandra i skönhet, finns
inbyggt i runsystemet. Den healingceremoni som går under namnet Blessingway motsvaras av att sjunga alla
utharkens 24 runor. Såväl navajos andlighet som utharken genomsyras av det
heliga fyrtalet.
Runor och
samisk tradition. Precis som jojken saknar utharken början och slut.
Att jojka eller sjunga runor är ett sätt att sjunga landskapet och därmed
balansera sig i de stora kretsloppen. Bilderna på de samiska shamantrummorna
har många grundläggande likheter med runorna, som ett sätt att beskriva och
orientera sig i både den ordinära och den icke-ordinära verkligheten.
Runor och
judisk mystik. Precis som det hebreiska alfabetet är runorna en gudomlig
gåva som kommit till människorna direkt från den kreativa kosmiska urkraften.
Båda systemen har intrikata och heliga talmagiska sammanhang och innebörder.
Såväl den judiske mystikern som runmagikern kan genom bön och sång lyfta
illusionens slöja och se tillvaron sådan den är. Den judiska bönen har liksom
runsången funktionen ”att laga världen”. Liksom Elohim har utharken en kosmisk kreativ dimension. Impulsen nedifrån
framkallar impulsen uppifrån.
Runor och
Jung. Alla runor rymmer yttre och inre dimensioner och kan liksom
Jungs aktiva imagination föra oss i kontakt med våra djupast liggande skikt i
det personliga och det kollektiva omedvetna. Att använda aktiv imagination
eller runor har en helande djuppsykologisk effekt. Runorna är arketyper som
genom användning kan frambringa synkroniciteter, alltså sammanfallande
händelser i det inre och yttre som ger oss vägledning i det andliga arbetet.
Runor och
kvantfysik. Runorna har frambringats ur den ursprungliga kosmiska
matrisen. De är manifestationer av det kosmiska potentialitetsfältet och är i
grunden icke-lokala mönster av relationer stadda i en ständig dynamisk
förändring och förvandling. Runorna uttrycker den pågående kosmiska skapelsen
och deras användning kan ha en ögonblicklig och kosmisk påverkan. Det som
händer på en plats i väven händer samtidigt överallt i väven; som i det inre, så
i det yttre; som där uppe, så här nere.
Runor och
alkemi. Det heliga giftermålet mellan ande och materia, mellan
himmel och jord, mellan kungen och drottningen kan åstadkommas med utharken.
Varje runa har en ljus och en mörk sida, en manlig och en kvinnlig, en andlig
och en materiell, en inre och en yttre. Att viga samman polära runor är ett
sätt att frambringa de vises sten, det alkemiska guldet, visdomen.
Transformationen på individuell nivå kan få en spridning till kosmisk nivå i
den process som alkemisterna kallar multiplicatio,
och som finns inneboende i utharkens talmagi.
Runor och
Maya-kosmologin. Carl Johan Callemans tolkning av Mayas nio kosmiska
skapelsevågor har många beröringspunkter med utharken. De nio första runorna är
matrisrunor som representerar nio olika aspekter (även kronologiska) av den
kosmiska skapelsen. Den nionde runan, Naud, som är nornornas runa representerar
den kosmiska nödvändigheten. Den nionde skapelsevågen har frambringat ett
kosmiskt paradigm som kännetecknas av enhetstänkande och balans och det är
precis vad nornornas runa är ett uttryck för.
Runor och
Castaneda. Kärnan i Castanedas system är att uppleva energin direkt
och bli en otadlig andlig krigare. Runorna är portar eller virvlar in i denna
direktupplevelse av den kosmiska grundenergin. Runa nummer 16, Tyr-runan, är
den andlige krigarens runa. Otadlig? Ja! Och Castanedas ”örn” som sitter i
kosmos mitt och slukar avlidnas medvetande är för mig detsamma som Den Tomma,
alltså den icke-runa, den Tomhet, som allt skapats ur och som allt återgår
till.
Runorna talar till var och en på ett individanpassat sätt och
de hjälper alla som respektfullt och ödmjukt samarbetar med dem att hitta sin
egen väg. Runmagin innehåller ingen dogmatism. I runmagin är det runorna själva
som är lärarna och utharken är ett självinstruerande system. Min erfarenhet
säger mig dock att den som verkligen vill nå djup kunskap och även kunna
medverka kreativt i den kosmiska skapelseprocessen bör arbeta med den 24-typiga
utharken, alltså den runcykel som inleds med Ur-runan och som har Den Tomma som
en underliggande potential. Det finns visserligen runmagiska skolor som arbetar
med 16 runor (den yngre futharken) eller 18 runor (baserat på en tysk
feltolkning av Havamal) men utövarna riskerar att gå miste om den mer fullödiga
kraft och kunskap som kan utvecklas genom samverkan med de 24 runorna i
utharken – oavsett hur högt man ropar eller hur mycket man rör på armar och ben
medan man ropar.