Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Jag strävar efter att manifestera det kosmiska i det jordiska genom shamansk aktivism.

fredag 7 augusti 2020

Norsk djupdykning i utharken - hurra!

”Du og jeg er runemagikere, åndelige anarkister som bruker kraft fra runen til selvutvikling, ikke som maktmiddel.”

”Bare med fortidens symboler kan vi forme framtiden slik vi önsker den.”

”For meg representerer vanenes feminine energi den smale stien som er best å gå.”

Tre välformulerade citat ur en ny, vackert formgiven och mycket sympatisk norsk bok om runorna. Detta är, mig veterligen, den första norska bok som förespråkar uthark-teorin (och vederbörligen hyllar dess upptäckare Sigurd Agrell med en fint foto), som kopplar samman runorna med shamanism och shamanska metoder som utesittning, trumresor och extasdans och som poängterar att det egentligen bara är i naturen som man kan ta del av runornas kunskap och kraft. För att bli vän med runorna ”må (du) riste bystövet av föttene och komme deg ut i naturen. Bare genom et aktivt forhold till Fröya, får du tilgang til de okkulte energierna som skjuler seg i hugen hennes”.

Boken heter De magiske runene, är skriver av Gorm Helge Grönli Rudschinat och utgiven på hans eget förlag Bronseplassen. Den innehåller en introduktion till runornas mytologiska bakgrund men består till huvuddelen av Gorms generösa beskrivningar av hans eget arbete att på heliga platser i naturen på djupet lära känna alla 24 runorna, en i taget. Detta arbete pågick under flera år och Gorm har skrivit boken i omgångar mellan 1991 och 2019. Han har verkligen tagit sin uppgift seriöst och låtit naturen och runorna styra stegen. Ceremonierna för att bli vän med varje enskild runa kan pågå av och till under flera dagar och läsaren får ta del av mycket starka och ibland också märkliga upplevelser i såväl ljusa sommarnätter som mörka midvinternätter (Gorm bor med familjen mitt inne i skogen på Sörlandet och har många gamla kultplatser på bekvämt avstånd). På köpet får man praktiska beskrivningar av hur man kan göra sina egna runor, hur man kan bygga en egen kultplats (harg) och hur man kan kombinera runorna med bergskristall, med trumning, galdersång och dans.

Gorm betraktar runorna som nycklar till ockulta hemligheter som har följt människorna i hundratusentals år – 24 nycklar till ”den overkliga verkligheten”, alltså det som jag kallar Drömtiden och som Castaneda benämner Nagualen. Gorm själv beskriver denna dimension som ett tidlöst rum och han får till och med direkta upplevelser av denna dimension i samband med en ceremoniell utesittning. För några ögonblick vidgas hans perceptionsbubbla så att han får en glimt av den ockulta kraften bakom hans fylgja, som den verkligen är: inte längre i gestalt av ett djur utan som en färgsprakande och bländande vacker substans utan bestämd form. Med hjälp av runorna kan man alltså nå oanat djupa nivåer av det icke-ordinära.

De magiske runene beskriver runföljden som en sammanhängande berättelse även om varje enskild runa representerar en självständig kraft. Denna kraft är lika verkningsfull som när runorna blev till och kan fungerar som nyttiga stigfinnare som kan leda oss in i framtiden. Gorm är alltså en esoterisk runmagiker som är ute efter den magiska eller ockulta kraft som finns bakom runorna och som också kan riktas in i den ordinära verkligheten. Runorna öppnar upp för forntidens drömspår, t ex på heliga platser; spår som kan ge oss direkt kunskap om forna tiders ceremonier och på så sätt ta del av den magiska kunskap som de forna völvorna projicerade in i Drömtiden.

Här har Gorm en syn på runornas ursprung som skiljer sig från min. Han ser runorna som skapelser av de völvor som var verksamma för cirka 2 000 år sedan. Det var völvor som både skapade runorna och satte namn på dem och även fyllde runornas hug med sin allra bästa kunskap. Detta magiska innehåll ser han som en gång för alla givet; det är möjligt för oss att ta del av kunskapen men omöjligt att ändra på eller tillföra något till den. Jag tycker detta är en ofruktbar hållning som strider mot inte bara de verkliga förhållandena (energifakta som Castaneda kallar dem) utan också mot Gorms egen praktik. Runorna är dynamiska öppna processer som funnits med i skapelsen ända sedan begynnelsen och möjligen också före begynnelsen i form av mönster eller matriser. Eftersom runorna innehåller den kosmiska skapelsens matris förändras de samtidigt med kosmos. För den som vill arbeta kreativt med runornas energier gäller det att vara öppen för denna kontinuerliga skapelseprocess – om man verkligen vill medverka i den. Runorna år 2020 skiljer sig ganska mycket från runorna år 0. Det innebär också att det sätt som dagens runmagiker arbetar med runorna på även avsätter sina egna spår i Drömtiden, så att säga bredvid de gamla völvornas spår. Dagens kreativa arbete med runorna bidrar alltså till att förändra runorna – i ett komplext samspel och växelspel mellan runorna och de stora kosmiska processerna.

Även om Gorm framhåller Sigurd Agrells stora betydelse för utharkteorin (jag själv ser Agrell som utharkens återupptäckare) så skriver han ingenting om runornas talmagiska dimensioner, vilket kan tyckas lite märkligt eftersom det var just de som ledde Agrell till utharkteorin. De talmagiska dimensionerna visar på hur oerhört avancerade och komplexa samband som genomsyrar utharken. Gorm har inte heller tagit till sig Ralph Blums återupptäckt av den tomma runan – en icke-runa som har en viktig plats såväl i runornas tillblivelse som vid rundivinationer.

Eftersom Gorm är fokuserad på de forna völvorna så ger han stort utrymme åt just rundivinationer – hur de kan göras (oftast använder han den klassiska varianten nornornas dragning med tre runor) och hur man kan tolka och väva in svaren i sitt eget liv. Det handlar huvudsakligen om hur man kan utveckla sin personliga kraft och förverkliga sina projekt och här har han onekligen många klokskaper att komma med, t ex att runorna bör användas dagligen (”bruker du runene finner du svarene”), att de ”er enkle å ta med sig, enkle å bruke, men til tider vanskeliga å tolke”, att de oftast inte ger glasklara svar utan mestadels bara antyder vilka krafter som är aktiva och vad runorna möjligen kan bidra med. Ett vanligt nybörjarfel är att man tolkar runornas svar i enlighet med sina egna önskemål, skriver Gorm och påpekar att det gäller för runmagikern att helt enkelt kombinera runornas svar med sunt förnuft.

Även om Gorm detaljerat skildrar sina runceremonier betonar han att var och en måste finna sin egen väg och att ödmjukhet inför det ockulta är runmagikerns första bud. Dessutom behövs tålamod för att vandra denna stig – först måste man förstå de enskilda runorna innan man kan förstå helheten och för att förstå runorna måste man också förstå naturen. Att bli shaman tar tid.

De magiske runene avslutas med ett mycket kort kapitel med rubriken Framtiden, där Gorm skriver att runorna ”skriker etter å bli brukt”. Om vi ska ”overleve som åndsvesener må de stolte örnene lette fra bakken. Med kraften fra runene feier vi vandalene over ende. Du og jeg skal sammen med Alver, Jotner, Vaner og Åsgårds guder kjempe for en ren jord.” Där hade jag som läsare verkligen velat ta del av hur Gorm i praktiken använder runornas magiska kraft för att skydda Moder Jord och sätta stopp för naturförstörande exploateringar (som ju är påtagliga även i ett land som Norge), men här lämnas läsaren i sticket. Kanske tänker sig Gorm att runorna helt enkelt får visa var och en individuella vägar till sådana ceremonier, men jag hade önskat att han hade gett läsarna åtminstone vissa ramar för hur och när magiska ceremonier i syfte att påverka den kosmiska väven kan byggas upp och utföras. Hur väver man samman runor i magiska formler? Hur skickar man in dem i den kosmiska väven? Vilken multipliceringseffekt kan runor få i det stora kosmiska sammanhanget? Frånsett dessa frågetecken kan jag bara instämma i Gorms slutord: ”Tiden er kommet for att du skal gripe runene med ett skrik, slå ut vingene og bruke dem som maktmedel i kampen för en bedre verden.”

(På Gorms egen hemsida kan man läsa hans spännande cv, ta del av hans övriga författarskap och få en glimt av verksamheten på den av honom initierade Bronseplassen, uppbyggd som historisk park kring en rekonstruerad bronsåldersboplats på Sörlandet och där diverse kurser, festivaler och hantverksmarknader arrangeras. Av bilderna att döma florerar även en hel del vikingaromantik på platsen – en del av det mer bisarra slaget, som när tatuerade skäggiga män låter hänga upp sig i köttkrokar. Jag undrar verkligen om Gorm känner sig hemma med detta, Freja-krigare som han är. Varken Freja, nornorna eller völvorna och inte heller Oden lät ju hänga upp sig i köttkrokar för att få insikter.)


tisdag 4 augusti 2020

Modifierat kurskoncept 2021

Min kursverksamhet ligger nere under 2020 till följd av coronapandemin, men en av de inställda kurserna, Shamansk runmagi – Portal till drömtiden, som arrangeras av Jordstrålningscentrum är nu planerad att genomföras under våren 2021. Nya kursdatum är 27-28 mars + 4 april. Förutsättningen är att det då inte råder någon allmän smittspridning av coronaviruset. 

Mitt kurskoncept har modifierats med hänsyn tagen såväl till pandemins effekter som till ny kunskap som strömmar in i vår verklighet från Drömtiden. Det innebär bland annat att huvuddelen av undervisningen äger rum utomhus. Det är där som kunskap och kraft är mest tillgänglig. Det är runorna, Moder Jord och Oändlighetens aktiva sida som är de verkliga lärarna. Jag fungerar bara som vägvisare. Den grundläggande hållningen i min utåtriktade verksamhet är: Var och en sin egen shaman.

Mer info om kursen finns på norrshamans hemsida.