Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Jag strävar efter att manifestera det kosmiska i det jordiska genom shamansk aktivism.

söndag 14 november 2021

Kurser 2022: Shamansk runmagi – Heliga platser


Under 2022 planerar jag två kurser på temat Shamansk runmagi – Heliga platser. Båda två hålls utomhus på heliga platser strax norr om Stockholm – den första den 2-3 april och den andra 24-25 september. Aprilkursen arrangerar jag själv medan höstkursen som arrangör har Jordstrålningscentrum  

Under kursdagarna kommer vi att på djupet utröna runornas essens och deras kosmiska dimensioner. Jag arbetar med det ursprungliga uthark-systemet som liksom kosmos kännetecknas av rörelse, relation, medvetande och riktning. I runorna finns den kosmiska matrisen, det mönster som formger allt som är och allt som blir. De fungerar som portar eller virvlar in i Drömtiden, fångar de kosmiska processernas ständiga rörelse och uttrycker totaliteten av all kunskap som finns utspridd överallt i naturen. Runorna ger oss möjlighet att uppleva det kosmiska energiflödet direkt, utan förmedlande eller illusoriska fantombilder, och de representerar en illusionsfri och icke-hierarkisk väg till total kunskap och total frihet. Runsystemet är självinstruerande och kanaliserar energi och kunskap inte bara från Moder Jord utan också direkt från det kosmiska energiflödet. Deras potential förstärks när vi samverkar med dem på heliga platser som i sig också är virvlar in i Drömtiden.

Förutsättningar för att få del av runornas och jordens kraft och kunskap är att vi släpper självviktigheten, stoppar den inre dialogen, biter av ödets trådar och tar fullt ansvar för våra handlingar. Därför kombinerar jag runorna med andra traditionella shamanska metoder som själsresor, utesittning/landskapsgång och ceremonier och jag tar även upp runmagins beröringspunkter med andra andliga traditioner och med kvantfysik, alkemi, djuppsykologi och djupekologi. Avsikten är att deltagarna ska hitta sitt eget sätt att samarbeta med runorna för att kunna tänka och handla i skönhet och bidra till harmoni och balans för människor, djur, växter och landskap.

Mer information om priser, anmälan och mer därtill finns på www.norrshaman.net

 

torsdag 28 oktober 2021

Göteborgs stadsshamaner - Shamansk aktivism (4)

 
I Göteborg finns ett väldigt intressant och viktigt shamanskt initiativ som går under namnet Gothenburg City Shamanism. Det här en är modern form av shamanism som vilar på uråldrig grund och som tar itu med verkliga och systemiska obalanser i vår egen tid.

Föreningen bildades 2021 och jag citerar ur de mycket välformulerade stadgarna om föreningens ändamål: 

Vi vill undersöka hur vi kan inhämta och ta med oss naturens krafter och kunskap till den moderna stadsmiljön och där utveckla en stadsshamanism i Göteborg. Med hjälp av gamla och nya shamanska tekniker, men även med hjälp av olika former av social aktion och interaktion, vill vi skapa en stads-shamanism där:

• Vi som vänner håller varandra flytande i den grå vardagen, men där vi även är beredda att gå på djupet angående hur man skapar en fredlig, tillitsfull och hållande kommunitet.

• Vi kommer i kontakt med vårt inre djuriska, nakna och vilda vara, som är förkastat och fördöms i vårt samhälle i dag.

• Urfolkens trummor och andra spirituella verktyg har blivit förstörda och förkastade, så även deras heliga platser. Vi vill lära oss ta fram nya verktyg, finna nya platser, eller lära oss ta gamla platser i bruk, så vi kan utöva vår shamanism.

• Uppsöka platser där oförrätter och övergrepp skett som till exempel: avrättningsplatser, gamla mentalsjukhus, gamla fängelser, och där genomföra shamanska ceremonier för att skapa hågkomst och upprättelse för de människor som där har farit illa, och på så sätt även bli varse om de grupper som lever i utsatthet i dag och undersöka hur vi shamanskt kan bistå dem.

• Utforska hur vi genom shamanska aktiviteter, tillsammans i grupp, kan läka de trauman och kränkningar vi fått utstå i kontakt med myndigheter som Socialtjänsten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen. Migrationsverket, Psykiatrin och Polisen, men även de trauman och mentala sår vi fått genom interaktion med familjer, vänner eller andra individer eller organisationer.

• Särskild Målsättning: När vi praktiserar en sådan shamanism vet vi att vi får tillgång till våra inre spirituella krafter. Dessa skatter tänker vi använda oss av för att tillsammans drömma fram ett mer Rättvist och hållbart Göteborg.

På gruppens Facebook-sida kan man ta del av den typ av ceremonier och arrangemang som anordnas. Här följer Gunnar Larssons berättelse om verksamheten:

”Gothenburg City Shamanism startades inom Rättvis forumteater. Ett socialmobiliseringsprojekt för personer med erfarenhet av hemlöshet, psykiatri eller annan form av utsatthet. Projektets syfte var att låta deltagarna processa fram sina egna sociala mobiliseringsstrategier med hjälp av olika gruppaktiviteter, mestadels forumteater, en interaktionsmetod framarbetad i Brasilien med starka band till Paulo Freires ”De förtrycktas pedagogik”. Jag som ledare hade som uppgift att aldrig moralisera eller försöka styra över deltagarnas val och vilja. På deltagarnas uppdrag bjöd vi in Jonathan Horwitz och Zara Waldebäck från Scandinavian Centre for Shamanic Studies till en workshop och började sedan ha kontinuerliga trumningar själva. När Räddningsmissionen, som var huvudman för vårt projekt, fick reda på att vi praktiserade shamanism tvingades vi lyfta ur vår shamanska gruppverksamhet och bildade då Gothenburg City Shamanism.

Vi firar gärna oss själva som rebeller och överlevare (jag är själv incestöverlevare) och ser på vårt lidande som ett slags shamanic disease (ett kall). Med en känslighet för orons energier har vi förmågan att söka oss till platser där oförrätter begåtts. Dit går vi i grupp och möter de energier i ceremonier som kallat oss. Syftet är att starta upp processer av återupprättelse och läkande för dem som drabbats på platsen, att uppmärksamma grupper som är utsatta för liknande situationer i dag, samt att ge vittnesmål från dem av oss som har upplevt liknande situationer i sina liv. Vittnesmålen är något vi börjat använda oss av nyligen och som upplevs som mycket kraftfullt. Eftersom flera deltagare är eller har varit med i NA (Anonyma narkomaner), där just vittnesmål är en central del av verksamheten, har det varit tämligen enkelt att genomföra dessa ceremonier på ett vördnadsfullt sätt. 

Vi lever i en tid då skam och tystnadskulturens bojor börjar tappa sitt grepp och identifierar oss med rörelser som Me Too och Black Lives Matter. Eftersom vi ser oss som en del av en större proteströrelse försöker vi inte tvinga in varandra i tankebanor omkring fred, kärlek eller förlåtelse, vilket i våra ögon kan verka direkt förtryckande, eftersom vi vet av erfarenhet att traumats bumerang när som helst kan komma flygande med en oerhörd styrka och slå sönder det vi strävar efter. Vi tar oss däremot friheten att ta med oss vår ilska, sorg och frustration i våra ceremonier eftersom samhället i övrigt (psykiatrin, kyrkan och andra indoktrineringsorganisationer) förväntar oss att vi ska ”komma över våra sorger” och ställa in oss i ledet i ett samhälle som oftast är orsaken till vårt lidande. Därför behöver vi ett andligt forum där vi har möjlighet att avreagera oss. Vart vår gemensamma shamanska process sedan leder oss återstår att se… Vad vi dock vet är att då vår kapitalistiska världsordning är uppbyggd av landstölder, kolonisation, slavhandel och häxbränningar är behovet av shamansk återupprättelse för de levande, döda och de kommande, oändligt.

Rent praktiskt använder vi oss mycket av trumresor och våra hjälpare för att ta fram ceremonier, eller bygger vidare på ceremonier vi lärt oss av andra. En ceremoni kan startas genom att vi kallar in våra hjälpare och platsens rådare, förklarar syftet med ceremonin. Ritar en ring med en käpp, häller vin eller mjölk i ringen, trummar och dansar i eller runt ringen för att öppna upp ringen till en portal. Sedan kanske vi läser egna vittnesmål, och bränner sedan papperet de var skrivna på i en reningseld. Sedan trummar vi och dansar igen och stänger sedan cirkeln och avslutar ceremonin med en sharing. Ibland tar deltagare med sig smärta därifrån som man får försöka tränga bakom och förstå med hjälp av fler trumresor. Framöver kommer vi även bjuda personal och brukare från psykiatrin till workshops för att undersöka hur vi kan använda oss av shamanism för personal och brukare tillsammans. Vi har tidigare genomfört återupprättelseceremonier vid Restads mentalsjukhus kyrkogård, Gullbergsbrohemmet (spinnhus), Lillhagens mentalsjukhus, där både före detta personal och patienter deltog, samt vid Rosenlundsgatan (känt prostitutionsstråk i Göteborg)där personer med erfarenhet av prostitution deltog. Vid Rosenlundsgatan planerar vi inom kort genomföra Svanens ceremoni, där vi ska fira oss själva som överlevare från olika slags övergrepp. Vi planerar även en resa till Stockholm/Uppsala i vår, där vi ska hålla ceremonier vid Dekanhuset, Danvikens Hospital och vid en häxbränningsplats där Hella Nathorst Böös ska leda en ceremoni. Vi söker samverkan och både brukarorganisationer och andra shamanska nätverk har börjat söka upp oss.” 

Gothenburg city shamans står för en levande shamanism, verksam på ett nyskapande sätt i det verkliga livet och samtidigt del i en uråldrig tradition om att hitta ett balanserat sätt att leva på jorden, ett sätt att vandra i skönhet. Respekt!

onsdag 27 oktober 2021

Rådseldar – Shamansk aktivism (3)

Maria och Ove Kvillegård Svensson är initiativtagare till den rörelse som går under namnet Rådseldar, där människor samlas kring en eld för att lyssna till budskapen från den icke-ordinära verkligheten, t ex från förfäder och förmödrar eller från arketypiska och mytiska väsen. Ove har introducerats i mesoamerikansk shamanism bl a i Santa Clara Pueblo i New Mexico och i toltekisk tradition i Mexiko. Maria har under sin läroprocess rest runt i bl a Peru och Amazonas för att ta del av kunskap och kraft såväl från heliga platser som från urbefolkningens traditioner.

Hur uppstod initiativet Rådseldar?

När vi besökte Mexiko och Teotihuacan tillsammans 2019 så gjorde vi en ceremoni för örnen och kondoren. Där upplevde vi ett budskap vid Quetzalcoatl-pyramiden att varken mannen eller kvinnan är starkast utan det är när deras hjärtan möts och cirkulerar tillsammans som kraften blir som starkast. Vi hade bestämt att Ove skulle hålla örn-energin eftersom han har rötter i Mexiko och Nordamerika och att jag skulle hålla kondor-energin eftersom jag tillbringat tid i Peru. När vi satte oss tillrätta vid pyramiden började Ove spela flöjt och då kom en man in och dukade upp ett altare framför oss. När Ove spelat klart så kom han fram och hälsade. ”Hej, det är jag som är Kondoren.” Så då blev han Kondoren och Maria fick arbeta med energin av sammansmältningen av det maskulina och feminina. Där öppnade sig något som sedan följt oss energimässigt.

I Sverige har vi ofta besökt heliga platser, skeppssättningar, gravhögar, Kinnekulle, Ekornavallen, Ales stenar m fl för att hedra och tacka förfäderna och förmödrarna.

En förfrågan om att skapa en Rådseld uppkom under en trumresa där några mycket gamla tog kontakt med oss. De sa ”Eldar ska brinna. En Rådseld. Det är gammalt… gammalt. Det vi har att säga har inte hörts på länge.” En jätte visade bilder av vårdkasar som brann på bergstoppar och som tändes en efter en och spred sig. Vi visste inte vad en Rådseld var men förstod att det handlade om att samla människor och tillsammans lyssna till det som de ville säga. 

På den första Rådselden i augusti 2020 så kommunicerade de att de önskade en öppen bro, att vi skulle bereda vägen för anden och de förfäder som ville hjälpa till. Att de också ville delta i sin mångfald. Att vi inte skulle hindra vissa eller välja ut vilka som fick komma igenom. Sedan dess har de kommunicerat många intressanta budskap och guidat oss genom år 2021. 

Vad är syftet kort- och långsiktigt?

Att få människor att mötas med hjärtat. Att skapa en mötesplats för människor bortom religion, ras, genus. Att stötta varandra i att vandra med ett öppet hjärta. Skapa en mötesplats för framtida behov med utgångspunkt från den miljökris vi befinner oss i. Att ge hopp och healing till de människor som lever sina liv med en medvetenhet och som vill göra något. Och ge möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter.

Cirkeln smälter samman till ett hjul med hjälp av olika ceremonier och har som syfte att verka som en enhet utifrån vårt hjärta. Att låta förfäder och förmödrar få komma igenom över bron och hjälpa till med sin visdom och sin medicin. Att göra tillsammans för helhetens högsta bästa.

Vi värdesätter särskilt och lyfter fram Elders som idag spelar en viktig roll med sin medicin, erfarenhet och visdom. Vårt mål är att med varsamhet och kärlek gemensamt förändra i väven för att återskapa och upprätthålla Moder Jords balans. 

Vi har sett ett behov hos de människor som har kommit till Rådseldarna att hitta ett forum som inte är workshop eller undervisning. En plats att kunna vara sig själv och att kunna använda de kunskaper man besitter.

Vi befinner oss i en period av klimatturbulens och massutdöende av växter och djur. Ser ni att Rådseldar har några specifika uppgifter i detta perspektiv - lokalt, globalt, kosmiskt?

Vi startade upp det här, men vi har ingen aning om åt vilket håll det kommer att gå. Vi hoppas kunna komma till ett görande. Det verkar finnas ett behov hos människor att mötas med hjärtat i acceptans och respekt för mångfalden. Människor med olika livsåskådningar och livsuppfattningar har mötts i fred och nya vänskapsband har skapats. Fokus i år har varit på att öppna människors hjärtan så att ett möte blir möjligt. Förfäderna har guidat och berättat ur olika perspektiv genom de människor som suttit i cirklarna. Vi har även bjudit in till sejd då vi haft völvor i cirkeln och ställt både personliga frågor och frågor kring Rådseldarna och deras framtid. De är menade att spridas i Sverige och utanför Sveriges gränser för att föra samman mångfalden i fred och hjärta. Nästa steg håller vi på att lyssna in. För frågan ”Vad kan vi göra?” återstår ju att fördjupa sig i. 

Hur skulle ni vilja sammanfatta budskapen hittills från förfäder och förmödrar?

Det är dags att låta våra hjärtan utvidga sig längre än de gjort innan. Det är dags för våra hjärtan att kliva in i tillit och välkomna livet. Att öppna upp för kommunikation med Allt vad vi Är. Att komma hem. Urkällan själv välkomnar oss hem till mitten av världen, innan allt uppstod, i det första ursprunget.

Mångfalden är viktig. Det gäller allt som lever. Växter, träd, blommor, djur, människor. Varje maska i väven är viktig. Alla har något att dela och är unika. Vi behöver tala från hjärtat men också agera och göra utifrån hjärtat. Vi måste hjälpas åt.

Det behövs riktiga möten människa till människa där vi samtalar hjärta till hjärta. Tillsammans hittar vi vägar genom att pussla ihop oss och samarbeta.

Rådselden är som en vårdkase som sprider kärlek och budskap från förfäderna. Vi behöver bära Rådselden i vårt hjärta och låta den leda oss. Sprida elden från våra förfäder. Urkällan, förfäder och förmödrar vet vad som behövs och kommer igenom och verkar genom oss som Ett. Vi ges möjlighet att öppna oss och vara broar.

Alla bär på en egen gåva till världen.

När vi samlas i cirkeln får vi kraft och energi av den och vi blir som ekrarna på ett hjul som rör sig och expanderar ut i världen. Vi sitter i samma båt och ror tillsammans.

Rådselden är något som behöver växa. Det behövs flera eldar. Det behövs också flera människor som kan vara med och sprida elden och energin. Människor som kan föra människor samman och leda dem in i hjärtat. Då skapas en ny energi, en ny verklighet, genom att låta elden brinna. För elden utanför Sveriges gränser, för att skapa fred mellan människor och nationer.

Många ögon ser er. Vi är här. Även vattnet har en röst, isen, elden, jorden, luften likaså. Vi bor i er, i allt. I varje cell bor det minnen, i varje droppe vatten finns en bro, till det som varit och till det som kan bli. Det går att kommunicera med allt och skapa kontakt. Vi kan ta emot oss själva i alla möten och relationer med växter, djur och elementen, uttryck och känslor.

Jorden är stark, det kommer kraft. Tiden är inte som ni tror, ha tillit.

(Rådseldar är en offentlig grupp på Facebook.)

 

tisdag 26 oktober 2021

Eirik Myrhaug Partapuoli: Shamansk aktivism (2)


Eirik Myrhaug Partapuoli är en samisk shaman bosatt strax utanför Oslo. Han inledde sin yrkesbana som väg- och vattenbyggnadsingenjör men bytte inriktning i samband med den mest intensiva kampen mot vattenkraftutbyggnaden av Alta-älven 1979-81. Därefter anknöt Eirik till botetraditionen i sin egen släkt och utvecklade en modern syntes av traditionell healing och modern shamanism. Det senaste decenniet har Eirik med sin kursverksamhet och healingpraktik varit centralgestalt i den nutida samiska shamanismen; han är aktiv i motståndet mot exploateringar av mark och vatten i Sápmi och han ligger i ekosofisk framkant med sina teorier om cirkulär ekonomi. Här är Eiriks svar på några av mina frågor om shamansk aktivism.

Hur ser du på shamanens uppgifter i dagens värld med galopperande klimat turbulens och massutdöende av växt- och djurarter?

Det är symptom på en utmanande utveckling, och kommer av den västliga vetenskapen materialistiska tänkande och den traditionella religionens oförmåga att se det gudomliga i Moder Jord. Shamanens uppgift är att genom sin kontakt med förfäder, naturens andar och insikt, arbeta för att hjälp både medmänniskor och samhälle till större klarhet (medvetenhet) om det som sker på vårt klot. Shamanen kan hjälpa till att förstärka kontakten med naturen genom ceremonier och kontakt med naturens andliga kraft. Jag har i en vision sett att naturens ande i Moder Jord inte kommer att hjälpa oss förrän medvetenheten på detta område har höjts. Det är min personliga uppfattning och tiden kommer att visa vad som ger respons och kan ge utvecklingen en annan riktning.

Vilken roll spelar projektet med cirkulär ekonomi i din version av shamanism?

Den cirkulära ekologiska ekonomin stämmer överens med en shamanistisk insikt i verkligheten. Medicinhjulet är cirkeln mitt i livets träd. Naturen er cirkulär med sina årstider, månfaser och dygnsrytmer, med andre ord “död” och “förnyelse”.  I realekonomin slutar allt förr eller senare som avfall, allt som inte naturen själv tar hand om. I symbolekonomin har vi glömt cirkeln och låter symbolerna (pengarna) växa i det oändliga. Eftersom människan är så benägen att använda symboler har vi alla blivit fastkedjade vid ekonomisk tillväxt. En tillväxt som för oss stadigt längre bort från naturens cirklar. Nyckeln kommer att vara att medvetandegöra vår användning av symboler och bilder, i likhet med den forskning som jag bygger på gör. Den moderna världens levnadssätt skapar konflikter med urfolkens livspraxis och tankegång, därför är det så stort intresse for shamanism och just denna impuls att komma tillbaka till ett naturligt levnadssätt.

Hur förenar du shamanens förändrade medvetandetillstånd och healing med ekonomiska hårddata?

Vårt medvetande om verkligheten är avgörande för all utveckling. Det visar sig att människor som söker sig till shamanismen och upptäcker sin inre potential, lättare går vidare till att “se” hur vårt ekonomiska system bygger på felaktig grund. Med hjälp av att slippa den intellektuelle kontrollen, som en trumresa och gruppenergi hjälper till med, kommer man lättare i kontakt med den icke-ordinära verkligheten. Det ger bilder av en kraft av något gudomligt och en anknytning till djuren i den yttre naturen, ger metaforer för ett klarare tänkande om den ordinära verkligheten. På det sättet blir det möjligt att nå “igenom” och se de ekonomiska hårddata. En utmaning är att deltagare behöver tro på sina egna upplevelser och tro att det de ser i den yttre världens konsensus inte är i överensstämmelse med Moder Jords och Fader Himmels intentioner.  Shamanistiskt inspirerade människor behöver tänka med hjärta och det som i religionen kallas “kärlek”. Det vill säga att både intellektet i huvud och mage/tarmflora förenas i hjärtats elektromagnetiska energi; detta tillsammans med en korrigerad yttre/inre modell av verkligheten ger en ökad medvetenhet och därför möjlighet att handla.

Eirik Myrhaugs hemsida finns här.

måndag 25 oktober 2021

Kosmiskt ansvar – Shamansk aktivism (1)

Hur kan man definiera shamanens uppgifter i en värld som präglas av galopperande klimatturbulens, massutrotning av växter och djur, överexploatering av Jorden och hennes resurser och en mängd växande samhällsproblem och obalanser? Traditionellt sett har shamaner alltid varit verksamma i sociala sammanhang, som väsentliga balanserande krafter. I relationen med den icke-ordinära verkligheten har shamaner förvisso alltid präglats av en stark individualism och integritet, men när det gäller utövningen av kallet så har de alltid ingått i ett socialt sammanhang med syfte att skapa eller återskapa balans mellan det egna samhället och omgivningen, mellan individerna i samhället och mellan de enskilda individerna och det icke-ordinära.

Hur shamanens uppgifter bör gestaltas i det 21:a århundradet är en fråga som jag ägnat mycket uppmärksamhet under de senaste åren. En del av mina slutsatser har jag teoretiskt sammanfattat i boken Esoterisk shamanism – En kosmisk magi och praktiskt uttryckt genom det som jag kallar shamansk aktivism, alltså ceremonier på egen hand eller tillsammans med andra för att skydda och försvara Moder Jord eller på andra sätt försöka bidra till kreativa förändringar i världen. Men jag är ju bara en av många som försöker manifestera shamansk kunskap och kraft och det finns behov av flera perspektiv och erfarenheter och, inte minst, att bygga informella nätverk för teoretiskt och praktiskt utbyte. Ett föredöme i hur det kan gå till är det som inom dagens biologiska spetsforskning går under namn som wood wide web, närmare bestämt den intrikata och mycket komplexa samverkan som sker mellan alla växter i en levande skog med hjälp av svamparnas ofta kilometerlånga rottrådar.

Utövande shamaner i dagens värld behöver ta del av insikter inte bara från biologisk spetsforskning utan även från kvantfysikens paradoxala värld och från kunskapsområden som djupekologi, ekosofi, ekologisk ekonomi, djuppsykologi m m. När jag ser mig omkring i den spretiga impuls som kan kallas nyshamanism hittar jag tyvärr inte så mycket av detta utan desto mer av den amerikaniserade versionen av modern shamanism som är påfallande individualistisk, kommersiell och politiskt naiv eller direkt okunnig. En ganska färsk antologi från andra sidan Atlanten med den spännande titeln Shamanism in the New Millenium bär syn för sägen. Bidragen handlar nästan uteslutande om shamanskt inspirerad individuell terapi och författarna, som i och för sig kan ha spännande initiationsberättelser, tycks alla ha egna lukrativa mottagningar i Kalifornien eller New Mexico. Också i Sverige erbjuds ”shamansk healing” till höger och vänster och det behöver i och för sig inte vara fel i enskilda fall, men eftersom individuella sjukdomar och obalanser speglar samhälleliga och globala obalanser så behöver shamaner idag arbeta med vidare perspektiv och axla ett betydligt större ansvar – faktiskt ett globalt och rentav kosmiskt ansvar. Shamanens kunskaper kommer från jorden och kosmos och med denna kunskap följer självfallet ett ansvar. Ömsesidighet är den relation som gäller i globala och kosmiska sammanhang. Den som får ta del av kunskap och kraft måste också vara beredd att ge något tillbaka.

I stället för att gnälla över nyshamanismens tillkortakommanden och baksidor ska jag ge exempel på några kreativa initiativ som pekar framåt och kan fungera som inspiration för andra som verkligen vill bidra till viktiga förändringar i världen, vare sig det gäller att utveckla ett hållbart sätt att leva på Moder Jord, att hitta vägar framåt i dagens kriser med hjälp av förfäder och förmödrar eller att utöva verklig healing av sociala och etniska trauman. De närmaste dagarna publicerar jag här på bloggen intervjuer med:

Eirik Myrhaug Partapuoli, samisk shaman som i Norge gjort sig bemärkt som healer och aktivist i samiska sammanhang och olika miljöfrågor och som en framstående teoretiker om cirkulär ekonomi,

Maria och Ove Kvillegård Svensson som med sitt initiativ Rådseldar visar på vägar att med inspiration ur vår egen tradition låta förfäder och förmödrar och andra arketypiska och mytiska väsen i den icke-ordinära verkligheten vägleda oss i denna svåra och komplicerade tid,

Gunnar Larsson, en av de drivande i Gothenburg City Shamanism som ger begreppet shamansk healing en samhällelig och ekologisk dimension. Här kan vi tala om verklig traumabehandling!

 Det är kort sagt dags för alla som vill räkna in sig i företeelsen shamanism att växla upp och axla sitt globala och kosmiska ansvar. Eller för att citera Urvölvan i Den poetiska Eddan: Vet ni nu nog eller vad?

fredag 30 juli 2021

Kosmisk magi – överallt och alltid


Förutsättningen för att utöva en kosmisk magi är den totala kunskap som ryms i den kosmiska extasen som jag skisserade i den föregående artikeln,
Kosmisk extas - vårt grundtillstånd. Den magi som jag tecknar konturerna av i den här tankeskissen är en magi som samverkar med, eller annorlunda uttryckt, som är i resonans med det kosmiska energiflödet – den medvetandeström som flödar fram ur Det ovetbara och som är urgrunden för allt som skapats, allt som skapas och allt som kommer att skapas. Den totala kunskapen flödar fram genom impulser som kan avläsas i form av synkronistiska händelser och den flödar fram när den ”vill bli” manifesterad. De synkronistiska impulserna signalerar alltså inte bara att det finns ny och essentiell kunskap tillgänglig utan också att denna kunskap ”vill” och kan materialiseras. De uppmärksamma kan alltså tolka synkroniciteter som signaler om att det kan vara dags för magi och deltagande i universums stora kreativa process. De säger på ett ungefär när något bör ske, men inte var eller hur, som ju är minst lika viktigt. Jag ska i den här texten peka på några viktiga faktorer att ta hänsyn till för den som vill medverka i den stora processen.

Jag utgår från en traditionell shamansk världsbild som bygger på att universum är en sammanhållen helhet där delen speglar helheten. Allt är ett och hänger samman med allt annat, allt är relationer och rörelse och det som händer på ett ställe i den kosmiska väven sker samtidigt på alla andra ställen. Allt är energi och allt är medvetande och därmed möjligt att kommunicera med. Den moderna fysikens insikter om kvantmekanisk sammanflätning och kvantfältets icke-lokala egenskaper, observatörens inflytande på materiens sannolika eller osannolika valmöjligheter och själva rumtidens undflyende och rentav paradoxala dimensioner kan ses som mer pregnanta och uppdaterade metaforer för en uråldrig intuitiv kunskap.

Eftersom vi ingår i den kosmiska väven och medvetandeströmmen så innebär det att våra tankar, intentioner och handlingar också spelar roll i de stora kosmiska kretsloppen. Som det är idag när det mesta som mänskligheten företar sig utgår från illusoriska världsbilder strider mycket av det mänskliga handlandet mot den kosmiska medvetandeströmmens rörelse med obalanser och kaos som resultat – i alla fall för jorden och livet i vår lilla del av universum. Magi som rör sig med och inte mot flödet från Det ovetbara kan hjälpa till att skapa, eller återskapa, balans i de jordiska kretsloppen – något som kommer att få återverkan även på de större kretsloppen i kosmos.

Magisk medverkan är inte möjlig utan en impuls från Nagualen/Det ovetbara. Att tro något annat är uttryck för mänsklig hybris och/eller naivitet. Jag brukar citera den samiske shamanen Eirik Myrhaug i detta avseende: ”Vi kan inte bestämma, men vi kan be och ibland inträffar mirakel”. Det gäller alltså för den esoteriska shamanen att lära sig att läsa av den kosmiska klockan och observera när de kosmiska impulserna inträffar. Det kan också vara väsentligt att stämma sitt magiska ingripande i resonans med andra viktiga kretslopp som solens och månens faser och – vilket jag själv numera gör – mayakalenderns skapelsevågor enligt Carl Johan Callemans system.

Då har vi kommit till frågan om var; alltså lämplig plats för en magisk ceremoni. Eftersom allt, inklusive vi människor, ingår i samma kosmiska väv och faktiskt är del av väven behöver vi strängt taget inte fundera så mycket över frågan om plats. Var vi än befinner oss kan vi fokusera på den magiska intentionen och så fort som intentionen är skapad – i samma ögonblick – når den överallt i väven. Vi behöver alltså inte ”sända” magin någonstans – den blir verksam överallt i och med att den uppsåtas. Det är det som är essensen i kosmos icke-lokala design – allt är närvarande överallt och hela tiden. Inom traditionell shamanism brukar man säga att alla platser är heliga men att en del platser faktiskt är mer heliga än andra, så även om universum är icke-lokalt så kan en helig plats i dess egenskap av port till Drömtiden göra det enklare för oss att samverka med det stora kretsloppet. Det väsentligaste med platsbegreppet är dock den inre plats som magin utförs från. Magikern måste vara i samstämning, samvibration eller resonans med det kosmiska energiflödet. Och förutsättningen för det är att man har släppt sin självviktighet och handlar utifrån en position av icke-jag, dvs med ett uppsåt som överskrider egot och uttrycker en större eller högre målsättning än det egna välbefinnandet – t ex jordens välmåga.

Därmed är vi inne på den tredje aspekten, nämligen hur magin kan utföras. Den magiska intentionen behöver vara strikt fokuserad och det räcker inte med att uttala böner eller goda ord på ett slentrianmässigt eller ytligt sätt. Shamanen måste agera på ett sådant sätt att hen blir ett med uppsåtet, eller annorlunda uttryckt: att shamanen blir det hen åkallar eller sjunger. Sjunger man t ex runor så behöver de sjungas fram så att man blir ett med de aktuella runornas energi. Lätt att säga kanske men svårare att hitta fram till för oss som är socialiserade in i en kultur där människan ses som skild från och därmed också överordnad allt annat i skapelsen. Som med allt annat i esoterisk shamanism: var och en måste finna sin egen väg till att sammansmälta med det magiska uppsåtet. Och man måste komma ihåg att magi är icke-kausal, dvs att det inte finns några klara eller enkla samband mellan orsak och verkan, typ om jag gör A inträffar B. Vi kan inte heller veta exakt vilka förändringar som är möjliga att bidra till – kanske inte ens efteråt. Ödmjukhet inför den egna magin anbefalles, för visserligen kan mirakel inträffa men vi kan inte bestämma när och hur och det är inte vi som åstadkommer miraklet. I bästa fall fungerar magin om vi likt Frank Fools Crow har lyckats i att göra oss till ett ”hollow bone” för kraften från Det stora mysteriet. Vi har då förhoppningsvis medverkat i processen med att frambringa och förändra universums verklighet på det sätt som det själv önskar. I vår del av universum handlar det enligt min förståelse primärt om att försvara, skydda och stärka Moder Jord och hennes heliga platser och samtidigt bidra till ett dynamiskt balanserat leverne för alla som bygger och bor på denna planet. Detta kommer i sin tur att återverka på Nagualen/Det ovetbara/Möjlighetsfältet även om vi omöjligt kan säga hur mycket eller på vilket sätt. Även om vi inte kan definiera vad urkällan är så vet vi att den inte är någon konstant, en gång för alla given. Även den befinner sig i en ständig dynamisk förändring, driven av sin egen energi, sin egen dröm och mottaglig för energipåverkan. Det är energifakta, som Carlos Castaneda kanske skulle ha uttryckt saken.

Denna tankeskiss utgår liksom den tidigare texten Kosmisk extas som grundtillstånd från analyserna i min senaste bok Esoterisk shamanism – En kosmisk magi. Den som vill gå djupare och få mer kött på benen hänvisas till denna bok.



  

onsdag 28 juli 2021

Kosmisk extas – vårt grundtillstånd


Hos allt levande är den kosmiska extasen egentligen ett grundtillstånd. Den kan beskrivas som ett tillstånd av enhetskänsla – att allt är ett och hänger samman och att vi är oskiljaktiga delar av detta allt. Det är ett tillstånd där den existentiella alienationen är upphävd; alltså den alienation som hänger samman med att människan (de flesta i alla fall) har utsöndrat sig ur alltets gemenskap genom att skapa samhällen som bygger på exploatering inte bara av människan själv utan – och kanske framför allt – av andra arter och av Moder Jord och hennes kropp och rikedomar. Den ursprungliga enhetskänsla som kännetecknar all skapelse, allt skapande och allt skapat är hos människan i allmänhet ”beslöjad” genom den process av socialisering, disciplinering och utbildning som tar sin början i den allra spädaste barndomen. Hos de flesta vuxna människor ligger den kosmiska extasen dold under flera slöjor eller lager, såväl i medvetandet som i den fysiska kroppen. Att lyfta illusionens slöjor, att kasta av sig illusionens ok, är att avtäcka och släppa fram den kosmiska extasen och att skåda in i den stora kosmiska tomheten, medvetandets mörka hav.

Denna upplevelse av skådande in i Det ovetbara, det kosmiska möjlighetsfältet, befinner sig bortom syntax och kan inte beskrivas på något exakt sätt med vårt mänskliga språk. Enda sättet att närma sig det – förutom genom själva upplevelsen – är genom språkliga metaforer och liknelser. På sätt och vis handlar det också om att försöka beskriva den kosmiska extasen genom att definiera vad den inte är. Den är t ex inte den känsla av upprymdhet och hänförelse som hänger samman med musik, dans, sex, trumning, sinnesvidgande drycker och droger, masshänryckning vid arenaarrangemang som konserter och fotbolls- eller hockeymatcher. Alla sådana upplevelser rymmer visserligen en dimension av att gå ”utom sig” och överskrida jagets gränser, men den kosmiska extasen är något mer, och framför allt något annorlunda. Den kan vara subtil och ska vi säga – avskalad, naken, karg – samtidigt som den är allomfattande och kan fylla hela ens organism med ett vitt inre ljus, som egentligen inte är något ljus; eller med en tomhet som egentligen inte är en tomhet. Det allomfattande innebär att man kan uppleva sig som en mycket liten beståndsdel av en oändligt stor kosmisk väv samtidigt som man inom sig rymmer hela denna kosmiska väv. Att samtidigt ha dessa känslor av icke-jag och jag, av tomhet och fullhet, tidlöshet och tidsmanifestation, ljus och mörker, icke-medvetande och medvetande har jag försökt sammanfatta med begreppet all-medvetande. Detta all-medvetande är en essentiell del av den kosmiska extasen och den innebär alltså en extas som inte på något sätt utsläcker medvetandet utan snarare skärper det och till och med kan sägas rymma all sorts medvetanden, och egentligen också medvetanden som är icke-mänskliga. Man kan alltså i den kosmiska extasen få del av andra människors (t ex förfäders) och andra varelsers (t ex kattugglors) medvetanden, något som ibland tolkas som upplevelser av tidigare liv eller av andra universum.

Eftersom den kosmiska extasen är ett grundtillstånd, en integrerad dimension av den kosmiska matrisen, finns det i alla varelser en inbyggd drift att upphäva alienation och införlivas med detta kosmiska medvetande. Den skulle kanske kunna betecknas som genetisk eller biologisk drift men dessa begrepp är i detta sammanhang bara metaforer. Den inneboende driften efter all-medvetande kommer ur själva matrisen som formger allt i universum, som en impuls från Det ovetbara, det som Carlos Castaneda kallade Nagualen och som en kvantfysiker som David Bohm benämnde ”den implicita ordningen” (the implicate order). Den finns alltid och överallt närvarande men bryter fram, eller snarare flödar fram i vissa situationer och händelser enligt dess egen inre logik. Vi kan uppfatta detta flöde i form av synkroniciteter, alltså meningsfulla sammanträffanden. Det är inte vilka sammanträffanden som helst utan händelser som på djupet inbegriper såväl materiella som mentala processer. ”Som ovan, så ock nedan. Som inom, så ock utom.” Inre medvetandesprång kan äga rum ungefär samtidigt som yttre händelser eller manifestationer, t ex när man möter djur i oväntade situationer. När man väl öppnat sig för dessa perspektiv kommer man att märka att synkroniciteter inträffar ganska ofta – något som i sig kan vara tecken på att man är på rätt väg och har rätt attityd. Det är nämligen inte bara så att det finns en rätt tid och plats för saker och ting, det handlar minst lika mycket om rätt attityd och förhållningssätt. Förutsättningar för att uppleva kosmisk extas är först och främst att man släppt eller detroniserat sin självviktighet och stoppat sin inre dialog. Huruvida man dessutom behöver utplåna sin personliga historia eller som jag föredrar att uttrycka mig, bita av ödets trådar, är något som kan diskuteras. Hur mycket? Allt eller bara delvis? Även detta är en process som inte kan sägas ha någon bestämd slutpunkt – det viktiga är att den pågår.

Vad den esoteriska shamanen eftersträvar är inte bara ögonblick av kosmisk extas utan ett kontinuerligt tillstånd som genomsyras av extasen. Det handlar om att låta extasen vara närvarande i allt man gör och är. Även när man i vardagslivet kan behöva ”trycka ner” extasen för att kunna fungera optimalt i olika sociala sammanhang – det som Castaneda kallade smygande eller kontrollerad dårskap – så vet man att den finns kvar därunder som ett grundtillstånd, som är lätt att återvända till. Liksom meditationstekniker försöker skingra ovidkommande tankar med fraser som ”Åter till andningen” kan man när det gäller extasen helt enkelt fokusera på meningen ”Åter till extasen”. Det går alltså att hålla ett all-medvetande samtidigt som man utför vardagssysslor. Det gäller inte bara sådant som är ett direkt samspel med Moder Jord, som bärplockning, potatissättning eller vedhuggning, utan också andra mer ”industriella” verksamheter som t ex arbete med en slipmaskin, husmålning, däckbyte på en bil eller allehanda uppgifter som hör samman med vanligt lönearbete.

Kosmisk extas är ett tillstånd som man kan stöta på oförhappandes och inte bara i drömmar eller omskakande situationer (så kallade ”andliga nödlägen”) utan också med hjälp av de många tekniker som finns för att bryta igenom illusionerna. Grunden är att man stämmer sig i resonans med det kosmiska energiflödet – den kosmiska Örnens emanationer. Idag har vi möjlighet att välja tekniker från många olika andliga traditioner, tekniker som har fungerat i många hundra eller rentav tusentals år, men man bör vara medveten om att många av dessa tekniker också har en sida av att fungera som illusionsmakare. I stället för att lyfta illusionens slöjor riskerar man att skapa nya illusioner. Det gäller inte bara sådana potenta hjälpmedel som psykoaktiva växter och svampar utan även mer ”harmlösa” tekniker som trumning, magisk sång och dans, meditationer och späkningar av olika slag. Det finns nämligen i det mänskliga medvetandet – ja kanske i allt medvetande – en instans som går under namn som Villfarelsen, Illusionsmakaren, Skuggan m fl och som av olika skäl – kanske rentav som en inbyggd begränsning av vårt medvetande – frambringar nya illusioner när man tror sig lyfta de gamla. Vad Villfarelsen gör är att skapa villvarelser, en sorts avledande avatarer, som fångar medvetandet och omintetgör ett verkligt genombrott till extasen och det kosmiska all-medvetandet. En sådan villfarelse kan vara att man tror att det kosmiska medvetandet bara kan nås i form av kortvariga trippar. Men det är fullt möjligt att nå ett kontinuerligt/vardagligt extastillstånd som då yppar sig som en stämning, ett temperament. Det är detta tillstånd som den esoteriska shamanen eftersträvar och det kan beskrivas som ett tillstånd av total kunskap och total frihet. Shamanen har då kunskap om den kosmiska totaliteten och genom att förstå sin egen ”plats” och ”roll” i det stora sammanhanget når man den totala friheten. Denna kunskap kommer direkt ur Nagualen/Det ovetbara/Medvetandets mörka hav/Den implicita ordningen och kan svårligen definieras, egentligen bara upplevas. Denna direktupplevelse av den kosmiska grundenergin gestaltar sig olika för olika människor. Det ovetbara talar till oss på olika sätt, individuellt anpassat. Det gör det ännu svårare att på något exakt sätt beskriva denna kunskap eftersom den kan upplevas på så många olika sätt. Men vad man däremot kan säga bestämt är att denna direktupplevelse av den kosmiska energin finns inbyggd som en möjlighet i den mänskliga konstitutionen och att den rymmer kunskap av ett allomfattande slag som förankras i och påverkar hela vår organism – inte bara medvetande och hjärna, hjärta, händer och kropp, utan också vår energikropp, vårt ”lysande ägg”.

Utifrån denna kunskap kan vi inte bara förstå och förutse kosmiska impulser – det universum som är på väg att växa fram – utan också förstå vad just vår egen uppgift kan vara i detta stora perspektiv. Shamaners uppgift har genom tidernas lopp varit att skapa/återskapa balans på alla möjliga plan som omfattar människors och jordens välmående och ”lycka”. Idag är den esoteriska shamanens uppgift att medverka till balans också i kosmisk skala och det kan ske genom verklig magi. Om själva kunskapandet kan beskrivas med termen drömmande så handlar magin om manifesterande, alltså hur drömmandet kan omsättas i den ordinära verkligheten. Precis som när det gäller själva drömmandet, omfattandet av all-medvetandet, måste var och en hitta sin egen väg också när det gäller manifesterandet. Var och en måste hitta sina egna svar på vilka intentioner som ska styra magin och vilka processer som är möjliga att medverka i och därmed också påverka.

Den här tankeskissen utgår från de mer utförliga och djuplodande texterna i min senaste bok Esoterisk shamanism så den som vill gå på djupet med dessa existentiella frågor hänvisas till den. Den kosmiska magins förutsättningar, möjligheter och begränsningar kommer jag att ta upp i nästa tankeskiss här på webben under rubriken Kosmisk magi - överallt och alltid.




fredag 2 april 2021

Shamansk aktivism – under radarn och steget före


Vi har kommit en bit in i det 21:a århundradet och för den som har ögon att se och öron att höra står det klart att mänskligheten står inför ett antal predikament, ja en djup kris för hela jordsystemet, som hotar inte bara överlevnaden för den egna arten utan även för mängder av andra varelser. Jag syftar på det som brukar kallas den sjätte massutrotningen, en destruktiv process som är intimt sammanlänkad med de klimatförändringar och den överexploatering av jordens resurser som det mänskliga ekonomiska systemet fört med sig och rent av vilar på. Vad kan och bör shamaner göra åt allt detta? Traditionellt har shamaner ansvarat för sitt samfunds balans, såväl inre som yttre, och om den uppgiften ska anpassas till det 21:a århundradet så behöver shamaner inse att det idag gäller att bidra till balans inte bara lokalt eller regionalt utan i global skala och på kosmisk nivå. Dags alltså för vår tids nyshamaner att höja blicken från den egna naveln och kliva ut ur sina bubblor av privatterapi och egoutveckling. Hög tid att utveckla en shamansk aktivism som ersätter teatraliska ceremonier och fromma förhoppningar med verklig, verkningsfull magi – en magi som innebär ett kreativt samspel med det som Castaneda kallade Örnens emanationer, alltså det kosmiska energiflöde som är Alltets upphov. Och: en magi som förmår gripa in i det som konstituerar tillvaron – det kosmiska möjlighetsfältet.

När vi 1982 bildade det shamanska nätverket Yggdrasil var huvudinriktningen för mig och kanske majoriteten av de ursprungliga medlemmarna att åstadkomma något som liknade det som traditionella amerikanska indianer sammanfattat som att ”bevara ceremonierna och rädda jorden”. Så länge nätverket var aktivt höll vi ett avsevärt antal ceremonier med syfte att skydda specifika platser som hotades av exploatering eller att få utrotningshotade djurarter att frodas och växa till. Vi famlade i många stycken i mörkret när det gällde hur ceremonierna skulle utformas, hur och när kraft kunde ackumuleras och riktas. Kanske kan man likna det vid att vi sköt med hagelbössa rakt ut i mörkret, och dessutom oftast med lösa skott.

Likväl samlade vi på oss värdefulla erfarenheter som vi på olika håll senare försökt manifestera kreativt i våra ordinära verkligheter. För egen del har jag efterhand börjat förstå skillnaderna mellan inbillad och verklig magi och betydelsen av tid och plats för det magiska arbetet. Inte minst gäller det insikten att det i magiska sammanhang inte finns några enkla kausala samband, typ om jag gör A så inträffar B, och att magi bara är möjlig under vissa bestämda förhållanden som det gäller att lära sig att läsa av. Det handlar om så kallade synkroniciteter, dvs meningsfulla sammanträffanden av impulser från Det ovetbara (Unus Mundus, alltså det kosmiska möjlighetsfältet) och händelser i den ordinära verkligheten.

Här följer några av mina nuvarande tankar om hur shamansk aktivism eller om vi vill kalla det ceremoniellt motstånd ska kunna bli något som är vassare än fromma böner och magiska hagelsvärmar avlossade rakt ut i mörkret.

För att det 21:a århundradets magi ska kunna bli precisionssäker räcker det inte med att den har en kosmisk utgångspunkt, den behöver också koppla samman en förståelse av de ekologiska sambanden i hela jordsystemet med en precis analys av de ekonomiska drivkrafterna bakom destruktionen. Magin behöver vara grundad i en förståelse av vad det är i det kapitalistiska systemet som driver fram all förödelse. Och det är inte enskilda kapitalisters eller gruppers girighet och ondska (även om sådant spelar in) utan kapitalets valoriseringbehov och profitkvotens fallande tendens. För att fatta mig extremt kort: man måste förstå att grundorsaken till naturförstörelsen är kapitalets inbyggda ”eviga” och ”nödvändiga” strävan att motverka den fallande profitkvoten med ständigt stegrande vinster och därmed ständigt nya områden att exploatera (land, hav, berggrund, vård, omsorg, skola etc). I begreppet naturförstörelse räknar jag då självfallet in exploatering av mänskliga kroppar och mänskligt arbete. Shamaner behöver förstå att kapitalismen är oförenlig med ett (för alla arter) långsiktigt hållbart sätt att leva på jorden. Verklig magi strävar alltså efter ett systemskifte i mänsklighetens relation till den övriga naturen.

En verksam ceremoni förändrar inte bara världen utan även oss själva. Allt är i flöde och när vi i en ceremoni lyckas samstämma oss med det stora kosmiska energiflödet (Örnens emanationer) så förändras vi också – i form av såväl inre som yttre kvantsprång. Magin kan hämta inspiration från urfolks självförsvar mot kolonisering och exploatering och då överskrids begrepp som vit och svart magi. Man tar till de medel man har helt enkelt. Förutsättningen är att intentionen är klart icke-egoistisk och utan självviktighet. Ceremonier kan också hjälpa oss att ta in och bearbeta den sorg och förtvivlan som förstörelsen av världen ger upphov till. Vi måste acceptera vår egen förtvivlan och försöka transformera den till kreativ drivkraft. Om vi låter våra handlingar utgå från hjärtat behöver vi inte gripas av panik och bli lamslagna. Och ni som har er Castaneda i minnet vet att den andlige krigarens stig är en stig med hjärta och att den enda värdiga uppgiften är att vandra denna stig till slutet.

Magi – inte minst för att försvara Moder Jord – behöver en klar och tydlig riktning. Det kan även innebära att den tar sikte på makthavare/beslutsfattare för att på ett pro-aktivt och konstruktivt sätt bidra till att sätta stopp för destruktiva förslag och åtgärder. Det kan innebära att makthavares ambitioner och energier behöver fjättras. I extremfall kanske också nyckelpersoner behöver oskadliggöras, till exempel genom att deras mentala karta/mjukvara bringas att implodera. Det är dock knappast lämpligt att direkt konfrontera makten eftersom det högst troligt skulle medföra att man själv tar till sig och påverkas av det man vill bekämpa, vare sig man vill eller ej. Det är ingen idé att spela på maktens planhalva eller försöka besegra makten med dess egna medel. Bättre då med en magisk fjätter och helst en sådan som inte ens syns. Den kan utformas med inspiration från den mytiska berättelsen om hur asarna fjättrade Fenrisulven med hjälp av Gleipner. Det var en magisk lina som dvärgar smidde av följande sex ingredienser: katters buller, kvinnoskägg, bergets rötter, björnens senor, fiskens andedräkt och fågelspott. Om dessa beståndsdelar tolkas som runor kan vi hitta Feh, Bjarka, Pertra, Algiz, Ass och Lagu med ett sammanlagt talvärde av 90, vilket reducerat till ett naturligt tal blir 9, alltså Naud, som är nornornas och nödvändighetens runa. Med andra ord: en mycket kraftfull kosmisk fjätter.

Att genom magi försöka förändra stora strukturer och system är mycket svårt men knappast helt ogörligt. Shamanens aktivism arbetar mer indirekt än direkt så till vida att den riktar sig till det kosmiska potentialitetsfältet, Alltets urgrund, för att via kosmiska impulser manifesteras i det ordinära. Självklart kan den shamanska aktivismen också fungera som energigivare och beskyddare av krafter i den ordinära verkligheten, typ Greta Thunberg och organisationer som Fridays for Future och Skydda skogen, som arbetar för att få politiska genomslag som gynnar Moder Jord. Det kan ibland dock vara lämpligt eller nödvändigt att helt lämna denna nivå i tillvaron och göra ceremonier som enbart vänder sig till Det ovetbara och det som komma kan. Ett sätt att göra detta är att ackumulera kraft i en magisk ceremoni och sedan själv träda tillbaka och helt enkelt överlåta åt Oändlighetens aktiva sida eller vad man nu vill kalla det att ta hand om fortsättningen; man lägger ceremonin och dess energi i det icke-ordinäras händer. Förutsättningen för verksam magi av detta slag, liksom all magisk verksamhet, är att deltagarna har detroniserat dess största hinder, nämligen den egna självviktigheten. Eftersom skönheten redan finns som påtaglig närvaro i de globala och kosmiska kretsloppen eller möjligtvis ligger slumrande som potential så är ceremonins uppgift helt enkelt att släppa in den i det ordinära. Magin kan öppna en kanal från Det ovetbara/Unus Mundus in i det ordinära och för shamanen gäller då att inte stå hindrande i vägen med självviktighet eller hybris.

Vid all magi är det viktigt att analysera vilka krafter och intressen som är verksamma i en bestämd situation och det gäller att vi också utvecklar en förståelse för hur jorden själv kan aktivera motstånd i form av extrema väder, jordskalv, vulkanutbrott, tsunamis eller ruggiga virus. Då har vi att göra med utomordentligt kraftfulla energier och shamaner bör liksom alla andra undvika att konfrontera den vredgade jorden och i stället ta till harvärjan och söka skydd.

Ceremonier bör ske under maktens radar och magikerna måste hålla tand för tunga om vad de sysslar med. Makten bör inte ens känna till att ceremoniell motståndsaktivitet pågår och kommer då heller aldrig att förstå vad som verkligen hände – varför oväntade saker inträffade eller varför deras egen energi imploderade. Då kan ingen motkraft mobiliseras mot den ceremoniella verksamheten. Lika viktigt kan vara att ceremonin ligger ”steget före”, alltså genomförs innan en exploatering eller förstörelse har inletts; allra helst när den bara befinner sig på idéstadiet, eller ännu tidigare. Det är stor skillnad på pro-aktiva och re-aktiva ceremonier.

Även om den ceremoniella aktiviteten har en global och kosmisk dimension kommer den ofta att ha sin utgångspunkt i konkreta, regionala eller lokala frågor, som ju i och för sig också ingår i den stora kosmiska väven. Jag tänker exempelvis på ceremonier med syfte att aktivera, skydda och knyta samman kraftplatser. Liksom shamanen kan smida en magisk fjätter för att omintetgöra destruktiva handlingar kan hen väva ett magiskt skydd över heliga platser eller andra ställen som behöver skyddas. Det kan säkert gå till på många olika sätt och en mytisk beskrivning att hämta inspiration från är beskrivningen av hur nornorna vid Helge Hundingsbanes födsel tvinnade ”starka ödestrådar” av guld för den blivande hjälten; trådar som de ”fäste samman i mitten under månens sal” och vars ändar de gömde i öster och väster samtidigt som en tråd drogs norrut och befalldes att ”hålla hårt för evigt”.

Magiska ceremonier behöver rätt tid och plats för att kunna bli verksamma. Rätt plats är helig plats som ingår i ett kosmiskt nätverk av platser med förhöjd energi. Vid ceremonier är det av yttersta vikt att respektera platsens protokoll, det som också kallas ställets sed. Ödmjukhet påbjuds! Rätt tid är när synkroniciteter visar på gynnsamma impulser från Det ovetbara som vi kan observera i form av sammanfallande rörelser i den kosmiska väven och konkreta händelser i den ordinära verkligheten. Själv försöker jag också anpassa tidpunkter för ceremonier efter Carl Johan Callemans tolkning av mayakalenderns nio skapelsevågor. Ceremonier behöver ibland göras med kort varsel, vilket naturligtvis kan göra det svårt att samla ihop människor som är beroende av arbetsscheman, barnpassning, lediga dagar etc. Dock: avgörande är inte hur många som deltar i en ceremoni, det avgörande är kvaliteten på ceremonins uppsåt och energi. Individuella ceremonier kan få stor inverkan genom det som alkemisterna kallar multiplicatio, dvs att energin från en ceremoni, som är rätt utförd vid rätt tidpunkt, ögonblickligen kan spridas icke-lokalt genom hela kosmos. En framkomlig väg är att tidsmässigt samordna individuella ceremonier som hålls på olika platser men i ett gemensamt syfte. När man ceremonierar tillsammans med andra kan man uppleva det som brukar kallas svärm-intelligens, alltså att gruppens energinivå och shamanska intelligens blir högre än summan av de enskilda deltagarnas energier. Det är något som i sig även kan leda till väldiga individuella kvantsprång för deltagarna.

En viktig fråga när det gäller shamansk aktivism är om och hur en sådan verksamhet rent praktiskt behöver samordnas eller organiseras. En påtaglig risk är att en organisering trots goda intentioner kan bli tids- och energiödande och mynna ut i byråkratisering och förstelning. Vad som behövs är snarast icke-organisation och icke-byråkrati samt mer av spontanitet och flexibilitet. Hur detta kan lösas är en grannlaga och dynamisk uppgift, t ex när det gäller att utlysa eller kalla samman till ceremonier som behöver bedrivas under maktens radar. Då är det självfallet ingen bra idé att kalla samman via sociala internetforum (som ägs och kontrolleras av svartmagiska amerikanska tech-jättar) – annat än i väldigt allmänna eller vaga ordalag. Skulle ett alternativ kunna vara ett löst sammanhållet ceremoniellt akutnätverk med människor som med kort varsel, när signalerna från kosmos är de rätta, kan medverka i ceremoniellt motstånd?

Verkningsfulla ceremonier behöver vara icke-hierarkiska där var och en som deltar utgör ett eget ceremoniellt centrum och där alla medverkar på likvärdig och jämställd basis. Samtidigt bör allt hållas i det fördolda och ligga steget före exploatörerna. En inte alldeles lätt nöt att knäcka. Det är mycket som inte är färdigtänkt och jag välkomnar inspel från andra med konkreta reaktioner på denna text och/eller med mer allmänna tankar om shamansk aktivism och hur man kan utforma precisionsmagi för det kosmiska möjlighetsfältet. Bäst är att mejla tankarna direkt till mig på  norrshaman@gmail.com.

Kosmos befinner sig i ett kontinuerligt dynamiskt energiflöde och den som vill dansa med och samspela med detta flöde kan inte stå stilla eller spika fast sina idéer i några dogmatiska trossatser. Allt fast förflyktigas, som Karl Marx betonade i Kommunistiska manifestet för över 170 år sedan. Ett shamanskt manifest för det 21:a århundradet är något som formuleras i den shamanska praktiken genom det som Castaneda kallade smygandets konst och som jag föredrar att kalla manifesterandet, i samspel med Örnens emanationer. Och det övergripande syftet? Vad sägs om ”global shamansk socialism”?

(En längre version av denna artikel har publicerats i Gimle nr 3/2021 och på norrshamans hemsida.)

måndag 15 mars 2021

Den esoteriska shamanens kunskap och frihet

 De kriser som mänskligheten och jorden befinner sig i kräver motstånd och kreativa handlingar av många människor och på många olika sätt, inte minst i form av verklig magi. Allt måste göras nytt – från grunden – och det gäller även shamanismen som för att bli relevant måste ta till sig och integrera kunskaper från många olika områden – alltifrån kvantfysik till djuppsykologi och ekosofi. Det 21:a århundradets shamaner, de esoteriska shamanerna, behöver axla ett globalt och kosmiskt ansvar. Förutsättningen är att de förmår öppna sig för flödet från Medvetandets mörka hav och samtidigt manifestera denna kosmiska kunskap i den ordinära verkligheten.

I min bok Esoterisk shamanism – En kosmisk magi sammanfattar jag mina erfarenheter av 40 års shamansk verksamhet samtidigt som jag försöker ta ut en delvis ny färdriktning. Bokens övergripande mål är total kunskap och total frihet och dess etos kan sammanfattas som: Var och en sin egen shaman. Var och en för sig och Kosmos med oss.

När jag som en följd av coronapandemin ställde in mina kurser i runmagi och shamanism och drog mig tillbaka i lantlig karantän blev det inledningen på en period av intensivt samspel med Moder Jord och den kosmiska medvetandeströmmen ur Oändlighetens aktiva sida. I arbetet med odlingarna, i bär- och svampplockning, i himmelsskådande, under stavgång och löprundor kom jag att uppleva flera mycket djupgående synkronistiska händelser och medvetandemässiga kvantsprång, som lett fram till denna insikt: Tillståndet i världen och de kosmiska skapelsevågornas dynamik gör att allt måste göras nytt, så även shamanismen.

Utövare av nyshamanism, av alkemi, gudinneandlighet eller västerländsk ockultism behöver inse att de kan komma mycket djupare och längre genom att bryta sig ut ur sina egenskapade och begränsande mentala ramar. Det handlar om att släppa fixeringen vid metoder och tekniker, att gå bortom fantombilder som kraftdjur, gudar och andar, att kliva ut ur de imaginära laboratorierna, att höja blicken över de privatterapeutiska nivåerna och dansa med i det stora kosmiska medvetandeflödet, Det stora mysteriet. Bortom alla former finns Nagualen – det ovetbara, det kosmiska möjlighetsfältet – ursprunget för den verkligt kraftfulla kunskapen. Att genom magi föra in denna kosmiska kunskap i den ordinära verkligheten är vår stora utmaning i det 21:a århundradet. Det handlar om att manifestera det kosmiska i det jordiska och genom oklanderligt leverne bidra till jordens och kosmos balans.

Om vi skärskådar shamanismen mera noggrant kan vi se att det finns mängder av paralleller och likheter med alla möjliga andra andliga traditioner. Många som håller på med shamanism idag skulle kunna vidga sin kraft och kunskap avsevärt om de gjorde sig mödan att ta till sig lärdomar från ex-vis alkemi och västerländsk ockultism. Men för att kunna utveckla en shamanism som kan spela en kreativ roll i dagens värld räcker det inte att röra samman saker och ting från olika traditioner lite hipp som happ utan om att fusionera det bästa, det mest avancerade och användbara från olika tankesystem och därigenom ta ett medvetandemässigt kvantsprång. Dagens shamaner bör därför skaffa sig kunskaper från och införliva delar av det vetande som ryms inom t ex djuppsykologi och hjärnforskning, mikrobiologi och medvetandeforskning, astronomi och kvantfysik, jordsystemvetenskap och ekosofi, modern filosofi och etik. Dessutom behöver shamaner kunna orientera sig i världens ekonomiska, sociala och politiska realiteter genom att skaffa verktyg för att kunna analysera skeenden i den ordinära verkligheten, t ex genom att ta del av Karl Marx’ alienationsbegrepp och hans analyser av kapitalismens inre drivkrafter. Det är ju inte ondska som är kapitalismens drivkraft (även om dess effekter ofta är destruktiva) utan sådana processer som kapitalets valoriseringsbehov (nödvändigheten av ständig tillväxt) och profitkvotens fallande tendens (som tar sig uttryck i ett ständigt stegrande teknologiskt race). Nyshamanismen är i mångt och mycket politiskt naiv eller i bästa fall moralistisk, men kapitalismens härjningar på Moder Jord kan inte hejdas om man inte förstår dess drivkrafter.

Dagens shamaner behöver höja sin politiska medvetenhet också för att kunna förstå den egna verksamheten i ett samhälleligt perspektiv. Att nyshamanismens genombrott på 1970- och 1980-talen hade sin bas i USA har fört med sig en del negativa konsekvenser som dagens och morgondagens shamaner behöver frigöra sig från och transcendera. Även om shamanismen på ett förtjänstfullt sätt lyfts fram ur den historiska glömskan så blev följden att den kommersialiserades på ett stundtals motbjudande sätt. Shamaner och deras ”produkter” i form av kurser, terapier och verktyg som trummor och ljudkassetter kom att bli varor på en kapitalistisk marknad. Då gick något förlorat, blev förytligat och förtingligat. Kärnshamanismen kanske egentligen borde beskrivas som en shamanism som förlorat sin kärna. Det vore en illusion att tro att en marknadisering av shamanismen inte skulle ha någon negativ återverkan på dess innehåll. Att kommersialiseringen utgick från USA innebar också en påtaglig amerikanisering av hela företeelsen – något som fått komiska, fast än mera tragiska konsekvenser, t ex med nyshamaner som håller ceremonier på svengelska med parafernalier inlånade från amerikanska ursprungskulturer.

Jag vill beskriva esoterisk shamanism som en process där hela kosmos och hela kosmos hittillsvarande och kommande utveckling införlivas. Den måste alltså vara öppen för all den nya kunskap som kontinuerligt flödar in i den ordinära verkligheten från de kosmiska urkällorna. Ett utmärkt exempel på ny kunskap från denna kosmiska dynamik är Carl Johan Callemans epokgörande analyser av mayakalenderns kosmologi, sammanfattad i böcker som The Nine Waves of Creation och Quantum Science of Psychedelics, där all evolution kopplas samman med de nio skapelsevågor som utgår från någonstans djupt inne i kosmos – det som i Mayas kosmologi kallas Livets träd eller Himlens hjärta. I de mytiska beskrivningarna går skapelsevågorna under namn som Quetzalcoatl, den befjädrade ormen. Likheterna med Castanedas resonemang om emanationerna från den kosmiska örnen är påfallande. Och även i nordisk myt finns paralleller i form av örnen Hräsvelg, vindarnas upphov, och Nidhögg, den befjädrade likslukaren vid världsträdet Yggdrasils ena rot.

Den esoteriska shamanismen syftar till total kunskap och total frihet och den gör det på ett icke-hierarkiskt sätt. Det finns inga mästare inom den esoteriska shamanismen, eller snarare: varje shaman blir och är sin egen mästare. Det finns egentligen bara två ”lärare”, och det är Moder Jord och den kosmiska ur-källan, vare sig vi kallar den Livets träd, Örnen, Oändlighetens aktiva sida, Medvetandets mörka hav, Ginnungagap eller den kosmiska matrisen. Eftersom det mesta av kunskapen från den kosmiska ur-källan kommer till oss via Moder Jord så brukar jag säga att det bara är Moder Jord som kan initiera en shaman. Var och en måste hitta sin egen shamanska väg, på egen hand. Det innebär att en esoterisk shaman i själva verket initierar sig själv under devisen: ”Var och en sin egen shaman. Var och en för sig och kosmos med oss.”

En esoterisk shaman eftersträvar total kunskap och total frihet, som båda förutsätter och ömsesidigt betingar varandra. Total kunskap är kunskap befriad från illusionens slöjor. Den är liksom kosmos självt en dynamisk process i ständig förändring och utveckling. Total frihet är ett tillstånd av obundenhet och oklanderligt förhållningssätt där man har släppt sin självviktighet, satt stopp för den inre dialogen och löst upp de hämmande länkarna från den personliga historien, dvs bitit av ödets trådar. Man använder döden som rådgivare och tar ansvar för alla sina handlingar. Man axlar det ansvar som följer med ens position i den stora kosmiska väven. Väl att märka: även den som har nått total kunskap och total frihet lever i ett hav av relationer av kosmisk dimension. Friheten ligger i insikten i dessa relationer och det ömsesidiga ansvar som följer av den. Dessutom: den totala kunskapen och totala friheten är inget statiskt tillstånd utan en pågående process som varar till livets slut.

Den totala kunskapen innebär i ett första språng att man upplever alltings inre form och essens och att man förmår ”koppla upp sig” mot den kosmiska dimensionen i alltings inre form. I ett andra språng tillbaka till den ordinära verkligheten manifesterar man den kosmiska kunskapen i det jordiska. När vi tar del av det kosmiska kunskapsflödet, dels via jordens energikropp, det lysande ägget, dels direkt genom energifältet i våra egna energikroppar så möts inom oss energi både ”uppifrån” från Oändligheten och ”nedifrån” från Moder Jord i ett heligt famntag – alkemins coniunctionis. Vi har då återskapat det urtida första famntaget i Ginnungagap mellan hettan och kölden och är därigenom uppkopplade till energin i själva urskapelsen. Vår inre coniunctionis följs per automatik av det som alkemister kallar multiplicatio – dess energi sprids omgående och icke-lokalt genom hela kosmos. Detta är ett energifaktum, för att använda en term från Castaneda.

Den ursprungliga alkemiska smältugnen frambringade världen genom att förena polära energier och födde då också fram den kosmiska medvetandeströmmen som är ett pågående flöde – ändlöst strävande och flödande, evigt vardande. När shamanen öppnar sig och tar emot detta flöde får hen verklig och inte inbillad kraft och kunskap. Den processen kan metaforiskt beskrivas som en färd in i Ginnungagap och det ovetbara, Nagualen, och därefter tillbaka till Tonalen, det ordinära.

En annan metafor för denna upplevelse är den om det inre ljuset – en mycket gammal beskrivning av det tillstånd av kraft och kunskap som plötsligt kan uppfylla shamanens inre. Kosmisk extas har jag tidigare kallat denna upplevelse att vara helt fylld av ett vitt ljus som egentligen inte är något ljus och inte heller vitt. Men att fyllas av det vita ljuset är inte ett mål för den esoteriska shamanen. Det är bara ett nödvändigt steg för att kunna släppa in det kosmiska mörkret, alltså flödet från Medvetandets mörka hav. Som bekant är natten dagens moder – i gammal nordisk myt beskrivet som att Dag är son till Natt och Delling (= Gryning). Mörkret är ljusets moder och det är i flödet från Medvetandets mörka hav som den verkligt djupa kunskapen och kraften finns. Att denna ”dimension” av kosmos kallas för Medvetandets mörka hav beror på att den ligger bortom det vetbara och är mörk i betydelsen ovetbar.

Shamanens paradox är att via ljuset träda in i mörkret och därifrån tillbaka in i den ordinära verkligheten för att med ny kraft och kunskap aktivt kunna delta i världens kreativa process. Det är en resa som finns invävd i den kosmiska matrisen (= Urds väv) och kan på så vis sägas vara ”uppsåtet”, ”syftet” med vår existens i kosmos.

Med den totala kunskapen och den totala friheten följer ett kosmiskt ansvar. Shamanism kan inte vara något som vi utövar någon eller några gånger i månaden, den behöver naturligtvis utövas kontinuerligt, som en oskiljaktig del av livet. För att medvetet, kontinuerligt och konstruktivt kunna samspela med de kosmiska skapelsevågorna, med Quetzalcoatl och nornornas vävande, behöver vi ta till oss några allmänna förhållningsregler som jag sammanfattar i följande punkter:

  • Att ha rätt attityd = ödmjukhet.
  • Att tillämpa disciplin och uthållighet.
  • Att släppa självviktighet.
  • Att bita av ödets trådar och lösa upp den personliga historiens fjättrar.
  • Att ta fullt ansvar för sina handlingar.
  • Att öppna sig för den kunskap som finns i varje ögonblick och på varje plats.
  • Att betrakta allt som en utmaning och inse att ingenting sker av en slump.
  • Att anlita döden som rådgivare och omfamna insikten att livet är ändligt.
  • Att inse att allt är ett och hänger samman och att vi ingår i en icke-hierarkisk skapelse där vi inte är mer eller mindre värda än något annat.
  • Att A och O i den esoteriska shamanens väg är förmågan att flytta medvetandets fogpunkt och att hitta och vandra sin egen stig – till slutet.

Att på detta sätt försöka leva ett oklanderligt liv är ett värdigt sätt att leva detta vårt enda liv – med full fokusering och helhjärtat engagemang. 

(En längre version av texten har tidigare publicerats i Gimle nr 2 år 2020 och finns i sin helhet att läsa på norrshaman.net)