Good people have now translated my guide to sacred sites in Sweden into English and put them on the map. The guide was originally published in my books (in Swedish only) Heligt landskap and Drömtidens portar which are now out of print. Now the detailed descriptions of the sites, their history and quality, how to find them and how to get there are available in English for each and everyone. You will find the guide on my home page. Right here. The key map is found here.
Samtal med Anna Eriksson och Annika Hagström i deras podcast Häxkitteln. Avsnittet ligger på Spotify.
Sjamanistisk Manifest är en när-var-hur-manual för icke-ordinär aktivism där jag behandlar begrepp som reaktiv, proaktiv, preaktiv och ceremoniell magi, öppen och fördold aktivism, shamansk olydnad och icke-våld, nätverk och icke-organisation och hur man med hjälp av sina andliga allierade och Det Stora Mysteriet kan omvandla förtvivlan och sorg till kreativ och transformerande magisk handling.
The manifesto connects modern shamanism with
environmental and climate activism. The on-going collapse with climate chaos,
extermination of species and destruction of Nature confronts present-day
shamans with new, immense and difficult tasks. This manifesto is a
when-where-how-manual to non-ordinary activism where I analyze concepts such as
reactive, proactive, preactive and ceremonial magic, open and hidden activism,
shamanic disobedience and non-violence, networks and non-organizations and how
to transform despair and grief into creative magical actions with the help of
one’s spiritual allies and The Great Mystery.
Jörgen I Erikssons senaste bok heter Shamanistiskt manifest. En detalj: Adjektivformen ”shamanistiskt” i boktiteln uppfattar jag som en ordlek, en parafrasering av Karl Marx epokgörande verk Kommunistiska manifestet. Eriksson brukar annars föredra adjektivformen ”shamansk”, vilket också är den form som genomgående förekommer i boken.
Liksom i
flera av Erikssons tidigare verk är Shamanistiskt manifest en uppgörelse med
den konsumtions-kapitalistiska industricivilisationen.
Som
Eriksson helt riktigt påpekar, så befinner sig vår civilisation i kollaps, med
drastiska klimatförändringar, utrotning av djur, ekologisk samvetslöshet,
profithunger och vapenteknologiskt vanvett.
Boken
beskriver hur man kan bemöta denna kollaps med shamansk aktivism. Den shamanska
aktivismen kan bli ett viktigt komplement till den kamp som bedrivs i olika
klimat- och miljörörelser. Men till skillnad från aktivismen som sker i klimat-
och miljögrupper så kan den shamanska aktivismen med fördel bedrivas i det fördolda,
utan att någon utomstående ser vad som pågår. Den kan ske ”under all radar”,
som Eriksson skriver.
Men den
shamanska aktivismen kan också ske öppet. Eriksson tar också upp civil olydnad
som ett tänkbart medel i kampen mot industricivilisationens exploatering och
förstörelse.
Under en
period i mitt liv när jag studerade den indiska Sarvodaya-rörelsen kom jag att
intressera mig för civil olydnad. Jag minns att mahatma Gandhi betonade att det
krävs starkt mod för att utöva fredlig civil olydnad, icke-våldsmotstånd. För
den som inte kan uppbåda det modet är det kanske ärligare och bättre att
besvara våld med våld, menar Gandhi.
Eriksson
är medveten om denna problematik, han rekommenderar att man tillsammans tränar
sig i att bemöta det förtryckande samhällets representanter, så att man inte
låter sig provoceras till att bemöta våld med våld.
Slutligen
tar Eriksson upp profetiorna i Völvans
spådom och Hopifolkets Prophesy Rock.
Gemensamt för Völvans spådom och hopifolkets profetior är att vi tycks stå
inför en omvälvande transformation, en ekologisk och social ”skakning”.
För att
kunna bemästra denna skakning är det viktigt att erkänna att vi befinner oss i
en kollaps av de stora ekosystemen. Att förneka klimatförändringarna och artutrotningarna
bidrar till ännu mer destruktivitet.
För att
inte överväldigas av förtvivlan, sorg och ilska inför denna kollaps är det
också viktigt att vi öppnar oss för vår innersta natur, för den kosmiska
urkällan. Det gäller att, som Eriksson skriver; ”komma i resonans med
skapelsens inbyggda och underliggande extatiska och existentiella glädje”.
Förhoppningsvis får Shamanistiskt manifest stor spridning.
(Tidigare publicerat i Karakaxa 10/23)
This text is an effort from my side to connect modern shamanism with environmental and climate activism. I quote from the back cover text: “Climate chaos, extermination of species and destruction of Nature confront present-day shamans with new, immense and difficult tasks. This manifesto is a when-where-how-manual to non-ordinary activism where Jörgen I Eriksson deals with concepts such as reactive, proactive, preactive and ceremonial magic, open and hidden activism, shamanic disobedience and non-violence, networks and non-organizations and how to transform despair and grief into creative magical actions with the help of one’s spiritual allies and The Great Mystery.”
Här är Angelas presentation av samtalet: Norrshaman Jörgen I. Eriksson uppmanar med sin nya
skrift Shamanistiskt manifest - Aktivism
till jordens försvar dagens miljöaktivister att bejaka den ceremoniella och
magiska sidan av miljökampen. Den ordinära miljökampen - hur radikal den än må
vara - behöver träda utanför systemets vetenskapliga paradigm, in i det
icke-ordinära.
Ur ett shamanskt perspektiv har den fysiska
verkligheten fötts ur medvetande och det är i medvetandets dimension(er) som
det planetära förloppet kan ändras. Jörgen konstaterar bl.a. att den
fornnordiska Völvan i den poetiska Eddan ger samma råd till människan som
dagens Deep adaptation- rörelse.
Klimatkaoset kommer att resultera i att det moderna samhället kollapsar och
överlevare kommer att behöva hantera extrema klimatförändringar.
Samtalet knyter också an till det föregående
avsnittet och frågan om GUD/källan är föränderlig eller en konstant.
Klimatkaos, artutrotning och naturförstörelse ställer dagens shamaner inför nya, stora och svåra uppgifter. Detta manifest är en när-var-hur-manual för icke-ordinär aktivism där Jörgen I Eriksson behandlar begrepp som reaktiv, proaktiv, preaktiv och ceremoniell magi, öppen och fördold aktivism, shamansk olydnad och icke-våld, nätverk och icke-organisation och hur man med hjälp av sina andliga allierade och Det Stora Mysteriet kan omvandla förtvivlan och sorg till kreativ och transformerande magisk handling.
Shamanistiskt
manifest (ISBN 9789151992068) är på 30 sidor, 126x178 mm,
häftad. Finns att köpa från Adlibris, Bokus och Bokbörsen eller direkt från
norrshaman@gmail.com. Då är priset 100 kr + porto.
Beställning kan mejlas till norrshaman@gmail.com. Var noga med att skriva adressen dit boken ska skickas. Sätt samtidigt in beloppet på plusgiro 4229295-3 eller bankgiro 375-6038.
The runes are an integral part of a Nordic shamanic way of knowledge that was long forgotten but recreated by new shamans towards the end of the 20th century. Their aim was to pull the essence of the runes, their origins and meanings from the recesses of history and bring them into our own time in a dynamic and creative way.
This dynamic
method is the basis of this book by Jörgen I Eriksson who has been
working with the runes within the Nordic shamanic tradition since the early
1980’s. The runes possess a great inherent power. They are doorways to
Dreamtime and do express the totality of all knowledge that is dispersed
everywhere. The runes are one of the sacred rites originating from the holy
beings of Dreamtime and they can be utilized to bring harmony and balance to
humans, animals, plants and minerals. The runes are a sacrament in Nordic
shamanism and by combining the runes with other shamanic methods such as vision
quests, ceremonies, seidr and magical
singing this shamanic tradition can manifest its full potential.
The author
applies a dynamic and shamanic method to the runic system finding very
important connections to the traditions of alchemy, to deep psychology and ecology
and to quantum physics. A special chapter is devoted to an analysis of the
connections between the runes and the nine creation waves of Mayan cosmology.
Rune Magic and Shamanism describes the runes as processes, their origins and
meanings and how they can be used as an excellent tool in order to think and
act in beauty in order to protect and preserve Mother Earth. This is a manual
to the philosophy and practice of the shamans of the 21st century.
“Eriksson has
taken the uthark system and magically
transformed it to a pathway into the cosmos. This is not a
how-to-become-a-rune-magician-in-24-easy-steps-book – it is an invitation to
take up another key to open the treasure-chest of your life.” (From review by Jonathan Horwitz in Sacred Hoop).
ISBN 9789197883221, Paperback, 135 pages. When ordered by e-mail the price is US $30, £20 or 25 Euros (shipping included), within Sweden 200 SEK. When ordering please include your mailing address. It is also possible to order the book from Amazon or the Swedish web sites Adlibris and Bokus.
I traditionella kulturer har shamaner haft det
övergripande ansvaret för människors balans med den omgivande naturen och alla
andra arter och varelser, synliga som osynliga. Inför det 21:a århundradets klimatkollaps
och katastrofala utarmning av biologisk mångfald behöver shamaner axla
uppgifter på en helt ny nivå – inte bara global utan även kosmisk. Detta är shamansk aktivism – med fokus på ceremonier
och magi med det primära syftet att skydda och försvara Moder Jord och bidra
till balans i de stora ekologiska systemen och i de kosmiska kretsloppen. En
magi för att manifestera det kosmiska i det jordiska. Shamanism utövad på detta
sätt är en boteakt för kropp, själ, landskap, Jord och kosmos och den är ett
verksamt sätt att bearbeta den egna ångesten och förtvivlan inför världens
tillstånd.
Den här kursen har sin grund i nutida runmagi och
äger rum helt och hållet utomhus. Här är ett axplock av kursmoment: jordiskt
och kosmiskt ansvar; vad bör skyddas och försvaras; när är djup magi möjlig;
hur och var kan den utföras; magikerns förhållningssätt; magiskt beskydd; att
bli det man sjunger; allierade i den ordinära och den icke-ordinära verkligheten;
skillnaden mellan reaktiv, proaktiv och preaktiv magi; hur bemöta motstånd från
maktens och exploateringens krafter och från vår egen skugga; tillit till det
kosmiska medvetandeflödet; ceremoniell bearbetning av ångest och trauma inför
destruktiva skeenden; hur kombinera shamansk aktivism i det fördolda med
aktivism i den ordinära verkligheten; civil och shamansk olydnad – likheter och
skillnader.
Kursdagarna kombinerar gemensamt och individuellt arbete
i landskapet med syfte att finna fram till en egen väg att manifestera det
kosmiska i det jordiska, vare sig det sker genom ceremoniell eller ordinär aktivism
eller genom kombinationer av dessa.
Kursplatserna ligger strax norr om Stockholm –
Rösaring i Upplands-Bro och Runsa-berget i Upplands Väsby. Logi och mat ingår
inte i kursen utan får ordnas av deltagarna själva. Praktisk information med
tider och vägbeskrivningar mejlas ut vid anmälan. Obligatorisk kurslitteratur
(i förväg) är min bok Runmagi och
shamanism 5.0. Dessutom rekommenderas läsning av Esoterisk shamanism 2.0. Kursdeltagare kan beställa böckerna direkt
från mig till specialpris à 100 kr/styck.
Tider: Kl 10-17
den 14 och 15 oktober 2023.
Pris: 1500
SEK.
Anmälan: mejla till norrshaman@gmail.com och sätt samtidigt in kursavgiften på plusgiro
4229295-3 eller bankgiro 375-6038. Om kursen av någon anledning ställs in
återbetalas hela avgiften. Begränsat antal platser.
Bokens övergripande mål är total kunskap och total
frihet och hur detta kan omsättas i den ordinära verkligheten genom shamansk
aktivism. De kriser som mänskligheten och jorden befinner sig i kräver motstånd
och kreativa handlingar av många människor och på många olika sätt – inte minst
i form av verklig magi. Allt måste göras nytt – från grunden – och det gäller
även shamanismen som för att bli relevant måste ta till sig och integrera
kunskaper från många olika områden – alltifrån kvantfysik till djuppsykologi
och ekosofi. Esoterisk shamanism 2.0 utreder
frågor om kunskapens kosmiska källa och dimensioner – det ovetbara, det
kosmiska möjlighetsfältet – och hur kunskap och kraft därifrån kan resultera i
ett all-medvetande som när det praktiseras kan bidra till jordens och kosmos
balans. Den esoteriska shamanismen är en anarkistisk och icke-hierarkisk andlig
tradition där var och en tar fullt ansvar för sin egen väg och sina egna
handlingar.
Esoterisk
shamanism 2.0 är en avsevärd uppdatering och utvidgning
av den första utgåvan från 2020, t ex genom nya kapitel om shamansk aktivism
och om skillnaderna mellan reaktiv, proaktiv och preaktiv magi, om det levande
universum, om kosmisk extas och om vad shamansk morgonbön och aftonbön kan
innebära.
Esoterisk
shamanism 2.0 (ISBN 9789151992051) är på 95 sidor,
A5-format, häftad. Finns att köpa från Adlibris, Bokus och Bokbörsen eller
direkt från norrshaman@gmail.com. Då är priset 180 kr + frakt = 244 kr.
Gör beställning så här:
Mejla beställningen till norrshaman@gmail.com och var noga med att skriva
adressen dit jag ska skicka boken. Sätt samtidigt in beloppet på plusgiro
4229295-3 eller bankgiro 375-6038.
Deep
Adaptation, alltså djup anpassning eller djup omställning, är
en impuls som vuxit fram ur Extinction
Rebellion i England. Den centrala gestalten är professor Jem Bendell vid University of Cumbria
som tillsammans med Rupert Read,
biträdande filosofiprofessor vid University of East Anglia, har redigerat den
djupt inspirerande boken Deep Adaptation
– Navigating the Realities of Climate Chaos (Polity 2021). Jag ska
kortfattat försöka sammanfatta de bärande tankegångarna inom Deep Adaptation utifrån denna bok.
Klimatförändringarna och överexploateringen av
jorden kommer att leda till en samhällskollaps i de allra flesta av världens
länder – inom en generation, och kanske tidigare. Kollapsen ses som möjlig,
trolig eller oundviklig – beroende på vem inom rörelsen som man frågar.
Dessutom: kollapsen är faktiskt pågående och den drabbar redan såväl människor
som andra livsformer i många delar av världen. Det är industricivilisationens
inneboende logik som fört mänskligheten till randen av ett stup. Vårt predikament
är egentligen olösligt. De som påstår att vi har ett antal år eller decennier
på oss för att undvika ett fullständigt klimatkaos eller att det räcker med de
åtgärder som är på gång för att undvika en storskalig kollaps, ja de befinner
sig i förnekelse och sprider illusioner som bara kan fördjupa problemen.
Vad Bendell/Read
säger är att vi redan befinner oss i en pågående serie av katastrofer som vi
behöver utveckla både inre och yttre personliga och kollektiva svar på.
Utgångspunkten måste vara att vi för det första skådar sanningen i vitögat –
exakt så här illa är det – och för det andra att vi inser att vi inte till
fullo kan förstå eller förutse hur kollapsen kommer att utveckla sig. Men det
är ändå – och kanske just därför – nödvändigt med snabb och djupgående
medborgaraktivism, dels för att i bästa fall få ner utsläppen och sakta ned
klimatförändringarna och dels för att förbereda oss inför det tilltagande
kaoset. Det handlar om både yttre och inre aktiviteter för att undvika eller
mildra konflikter och trauman. I det arbetet behöver vi införliva andra synsätt
och världsbilder, i synnerhet från ursprungsfolk.
En metod för detta är det som Bendell/Read kallar de fyra R-en: Resilience, Relinquishment, Restoration och Reconciliation, alltså 1) vad vill vi behålla och hur, 2) vad kan
vi släppa, 3) vad ska vi återskapa och 4) med vad och med vilka ska vi sluta
fred? Att redan före de stora omvälvningarna arbeta igenom sådana frågor kan
göra det lättare att ta sig igenom kollapsen och ur den kunna skapa ett bättre,
i bemärkelsen verkligt hållbart samhälle. Då handlar det inte bara om en djup
anpassning, utan också om en kreativ
och en transformativ anpassning. Allt
kommer dock att vara ytterst osäkert och oförutsägbart och de kanske viktigaste
förutsättningarna är de mentala förberedelserna inför detta språng ut i det
okända. Hur kan vi leva med de dåliga nyheterna om kollapsen utan att ta vår
tillflykt till illusioner och förnekelse och hur kan vi organisera oss för att
kunna möta katastrofala händelser som svält, naturförstörelse, migrationer, imploderande
ekonomier, epidemier och krig? Här hämtar Bendell/Read
inspiration från djuppsykologi, ekopsykologi och ekofeminism som medel för att
kunna bryta de destruktiva tanke- och handlingsmönster som
industricivilisationen har inympat i oss och som vi ständigt, per automatik
reproducerar. Och de är definitivt inte inne på någon individuell prepper-väg –
en samhällskollaps kan vi bara ta oss igenom tillsammans. Vi behöver varandra
och vi behöver en massa olika kompetenser för att kunna bygga något nytt
gemensamt ur industricivilisationen spillror.
En inre djup omställning behöver samordnas med en
yttre djup omställning, där vi människor återknyter och återupprättar våra
relationer med allt annat i en process som vi kan kalla aktiv solidaritet där
vi-begreppet vidgas så att allt levande inkluderas i det. En sådan samvaro med
alla medlemmar i jord-samhället är inte medlet
utan själva målet för våra
aktiviteter. En kollaps för de stora ekosystemen kan naturligtvis innebära
mänsklighetens undergång, men om vi lyckas ta oss igenom kollapsen kan den
fungera som en ”planetär initiation” och ”vi kommer inte att vara vad vi har
varit utan vi ska börja bli andra”.
Vägen dit behöver innehålla vad som i boken kallas ”community-friendly prepping”, alltså att
vi finner allierade och samarbetspartners för att utveckla ny lokal
infrastruktur och nya livsstilar, baserade på lokal produktion av mat och andra
förnödenheter, lokala valutor m m. Även om boken Deep Adaptation är fylld av viktiga tankar och konkreta förslag
kring detta (och väldigt mycket annat) så utgör den ändå bara startpunkten för
en rörelse in i en för mänskligheten outforskad terräng där vi behöver både
avlära oss en massa gammalt och lära oss en massa nytt. Åtskilligt med
rekommendabelt material om detta finns på sajten Deep
Adaptation Forum och Jem Bendells egen hemsida.
Deep
Adapation vill fungera som ”en bred kyrka för verkligt
omtänkande och experimenterande” där man kan finna en ”gemensam grund inom ett
hav av skillnader”. Mycket sympatiskt, eller hur? Men likväl gnager en grundläggande
kritik inom mig. Om man, som Bendell/Read
vill inkludera urfolkstänkande i sina analyser och förhållningssätt så räcker
det inte med att plocka ut några russin ur kakan och baka in dem i sitt eget
västerländska paradigm. Flera av tänkarna inom Deep Adaptation kommer ur universitetsvärlden och det är ju utmärkt
att vetenskapligt präglade akademiker närmar sig en civilisationskritisk
aktivism, men jag tycker inte att de tar språnget fullt ut. Om man vill
införliva ett urfolksperspektiv så får man nog omaka sig med att ta till sig hela paradigmet, nämligen att allt är
ett och hänger samman, att allt inte bara är levande utan också medvetet, att
medvetandet är det ursprungliga och att alla medvetanden kan kommunicera med
och ömsesidigt påverka varandra. I urfolkstänkandet är magi därmed en högst
reell faktor i tillvaron och ceremoniell magi en ytterst viktig del i försvaret
av Moder Jord. Jag har en känsla av att Jem
Bendell skulle beteckna ett sådant påstående som ett uttryck för förnekelse
och falskt hopp, men det är ju möjligt att även han kan komma fram till att han
måste byta paradigm helt och hållet…
Vad behöver vi egentligen veta för att kunna bli
aktiva? Ett väldigt kort och bra svar återges i Deep Adaptation: ”Allt man behöver veta om klimatförändring är att
den är verklig, att den är orsakad av oss och att den är mycket, mycket
farlig.” På det temat har tre franska agronomer och miljökämpar – Pablo Servigne, Raphaël Stevens och Gauthier Chapelle – skrivit boken How Everything Can Collapse. De
medverkar också i antologin Deep
Adaptation och har nu kommit med en utvecklad och uppdaterad uppföljare med
titeln Another End of the World Is
Possible. Det är den jag har läst och dess långa undertitel pekar på att vi
här har att göra med en kreativ anpassning till kollapsen: Living the Collapse (and not merely surviving it) (Polity 2021). Författarna
beskriver bokens teman som 1) collapso-logy
= att förstå det som händer, 2) collapso-sophy
= att föreställa sig och tro på en annan värld och 3) collapso-praxis = att samla livets styrkor för att leda kampen mot
destruktiva krafter och för att bygga alternativ. Den stora kollapsen består av
en serie katastrofala händelser som redan har inletts men ännu inte nått sin
mest kritiska fas. Vi vet inte heller hur länge den kommer att pågå. Precis som
Bendell/Read betonar de franska
kollapsologerna det nödvändiga i att arbeta på flera plan, såväl genom kollektiva
handlingar på den politiska nivån som genom inre resor för att bearbeta
kollapsens psykologiska aspekter. Att utveckla konsten att leva i och genom
katastroferna utan att ge upp glädjen eller tron på en möjlig framtid i balans
med jorden och alla andra arter. I den processen behöver vårt sätt att tänka
och vara i världen transformeras och ”vi måste lära oss hur vi dör, inte som
individer utan som en civilisation”.
Servigne/Stevens/Chapelle inspireras också
av ursprunglig ekologisk kunskap och de skriver om behovet att bilda allianser
både med andra människor och med andra arter, i vars förlängning de spekulerar
om en sorts art-överskridande parlament. Om vi kan leva oss igenom kollapsen
kan den mynna ut i en stor revolution, den tredje, efter jordbruksrevolutionen
och den industriella revolutionen. Den innebär ett återknytande till och
återupprättande av jämlika relationer med jorden och allt och alla som lever på
henne. Vi måste också förstå vår egen roll som människor i dessa stora
skeenden. Vi kan inte ”rädda”
planeten; den håller inte på att dö, det är vår civilisation som är döende.
Inspirerade av eko-feminism och eko-psykologi utvecklar författarna en hel del
praktiskt inriktade tankar om lokalt baserade alternativ till
industricivilisationen som en sorts befriade och hållbara autonoma zoner. Allt
måste tänkas och göras nytt – utan dogmer och tvång. Det intryck jag får av
deras bok är att det redan idag finns åtskilliga sådana alternativa samhällen
och grupper runt om i Frankrike. Inte för inte finns ju där en stark
syndikalistisk och anarkistisk tradition som uppenbarligen fått en nutida grön
inriktning.
För att kunna bidra till den stora vändning som
författarna förespråkar och som kollapsen skulle kunna övergå i behöver vi nu,
idag, arbeta i tre dimensioner: 1) aktioner och strider för att sakta ned eller
stoppa förstörelsen av jorden och alla hennes ekosystem, samhällen och sårbara
folk, 2) analyser för att förstå den nuvarande situationen och bidra till att
skapa alternativ i form av eko-byar, alternativa ekonomier etc och 3) en djup
inre medvetandeförändring.
Vi måste reparera våra relationer med allt som lever,
hitta vår plats på jorden och återknyta till vår egen vilda natur, skriver Servigne/Stevens/Chapelle. Livet kan då
präglas av ett oändligt antal andliga variationer, där maskulint och feminint
balanseras och våra själar återförvildas. Och då är vi framme vid det allt
populärare begreppet rewilding,
återförvildande, och frågan om dess roll i perspektivet av en kommande kollaps.
Som jag ser det är en av Moder Jords inneboende egenskaper just att vara vild,
att växa vild och att reglera sig själv. Det är inbyggt i skapelsens matris och
är en impuls som kommer att vara aktiv så länge som jorden existerar. Den enda
art som egentligen stör eller undertrycker denna impuls är människan, närmare
bestämt den jordbrukande och industriella människan. Fram till jordbruksrevolutionen
var människans aktiviteter integrerade med jordens vildväxande, precis som alla
vilda arter. De djur som domesticerats av människan – kor, grisar, höns, hundar
och katter – är idag inslag i människans förödelse av jorden. Som domesticerade
är de å ena sidan förtryckta och exploaterade av människan men å andra sidan samtidigt
delaktiga i den mänskliga överexploateringen av jorden. Ett återförvildande
måste innebära att såväl människan som hennes domesticerade djurslavar
återförvildas. Aktivister som arbetar för återförvildande behöver därför bygga
allianser inte bara med jorden och det vilda som ännu är vilt utan också med
tamdjuren som någonstans djupt inombords också har en drift att återförvildas,
kanske som en svag flämtande låga – men den kan ju blomma upp och bli en
glödande passion.
Hur snabbt och mångfaldigt naturen kan återhämta sig
när människor överger ett område skildras av Cal Flyn i boken Islands of
Abandonment – Nature Rebounding in the Post-Human Landscape (Penguin 2022).
En del av de återförvildade platserna som författaren besöker har varit scener
för kärnkatastrofer, krig och industriell förstörelse. Det gäller t ex
landskapet runt det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl, stilleståndszonen
mellan grek- och turkcyprioter på Cypern och det som kallas Zone Rouge vid
Verdun i Frankrike där fruktansvärda och långdragna skyttegravsstrider
utkämpades under första världskriget och där stora mängder kemiska stridsmedel
förbrändes efter kriget. När naturen återhämtar sig, eller studsar tillbaka för
att använda titelns ord rebouncing,
behöver det inte ske som ett återskapande av hur platsen tedde sig innan förstörelsen;
det sker snarare på sätt som naturen själv finner möjligt och det kan resultera
i en ganska annorlunda natur, i synnerhet om marken har blivit impregnerad med
giftigt avfall. Men att en återhämtning sker och att den kan gå oväntat snabbt
är ställt utom allt tvivel. Naturens inneboende läkeförmåga är imponerande och
vi människor borde lämna ”tillbaka” betydligt fler områden till dessa läkande
krafter enligt mottot: må allt vilt i landskapet växa och trivas väl!
Cal
Flyns exempel handlar mestadels om en spontan
återförvildning på naturens egna villkor, men återförvildning kan också ske
genom planerade ingripanden – som ett försök att reparera skador som orsakats
av tidigare mänskliga aktiviteter. Exempel på sådant är återintroduktion av
varg i Yellowstones nationalpark i USA, visenter i Rumänien och Polen och bäver
i Sverige. Eller stödutfordring och avelsprogram för utrotningshotade arter som
pilgrimsfalk, havsörn och stork. När sådana projekt är framgångsrika leder de
ofelbart till en ökad biologisk mångfald i ett större område där också många
andra arter gynnas. Men förvildningsprojekt av detta slag fungerar kanske mest
som en sorts konstgjord andning eftersom det stora problemet när det gäller
förlusten av biologisk mångfald är minskningen av de vilda djurens, växternas
och svamparnas livsrum. Människan måste helt enkelt lämna tillbaka stora
områden som gjorts om till golfbanor, parkeringsplatser, jättelika lagerlokaler
och andra industriella aktiviteter. Dessutom: det industriella jordbruket med
kraftigt utarmad biologisk mångfald måste ersättas med livsmedelsproduktion som
samarbetar med naturen i ett ömsesidigt gynnande av mångfald. Ett exempel på
att den biologiska mångfalden kan faktiskt öka genom ett ”mjukt” jordbrukande
är det som brukar kallas liens och mulens marker, alltså mark som hävdas genom
traditionell slåtter eller med småskaligt kreatursbete. Mera sådant behövs.
Samtidigt som mänskligheten med stormsteg närmar sig
ett planetärt nödläge stärks impulserna till kreativt och aktivt motstånd. Den
grupp i Sverige som för närvarande tycks utveckla mest och bäst energi både när
det gäller analys och praktik är enligt min mening Återställ Våtmarker(ÅV), som trots att den bara har funnits i något
år har fått ett stort genomslag i medierna och samhällets allmänna medvetande
genom sina modiga motorvägsaktioner. Det är aktioner som definitivt kan
sorteras in under begreppet återförvildande. De som initierade Återställ Våtmarker kommer ur den
svenska grenen av Extinction Rebellion(XR)
men kände behov av radikalare och mer seriösa aktioner. Om XR:s gatumanifestationer i Stockholm lutar en aning åt performance så drar ÅV:s aktioner snarare åt det performativa
hållet i enlighet med klassisk ickevåldsteori. Plogbillsveteranen Per Herngren definierar begreppet performativ på följande sätt: ”…handlingar
där mål och medel blir ett. Performativ är handlingar som förverkligar målet i
och med att handlingen genomförs. Precis som ickevåld avviker performativa
handlingar från instrumentell politik där mål och medel separeras – där målet
skjuts på framtiden… Samhällsförändring blir i den
performativa traditionen uppfinnande, imiterande, tränande och intervenerande.
Förändring sprider sig i oväntade sammanhang och riktningar, den kommer inte bara
uppifrån hierarkin eller bara nerifrån gräsrötterna.” (På Per Herngrens sajt
finns oerhört mycket nyttig information för den som vill bedriva civil olydnad
och ickevåldsaktivism).
 |
| Per Herngren |
ÅV
har
definierat frågan om torvbrytning och våtmarker som mycket lämpad för civil
olydnad och radikal direkt aktion för att ställa makthavarnas passivitet i
blixtbelysning. Torvbrytning och torrläggning av våtmarker orsakar väldiga
utsläpp av koldioxid (plus minskad biologisk mångfald) och att snabbt få stopp
på den verksamheten skulle i ett slag kraftigt sänka utsläppen av växthusgaser.
Genom sina motorvägsaktioner har ÅV
gjort denna fråga allmänt känd för allmänheten och i år planerar gruppen att
intensifiera sina direktaktioner med målet att stänga ner den svenska
torvindustrin (idag bryts torv på minst 80 svenska torvmossar!) Det har i
miljökretsar riktats kritik mot ÅV:s
motorvägsaktioner för att de skulle vara kontraproduktiva och motverka klimatarbetet.
Men vi kan ju inte veta förrän i efterhand om något varit produktivt eller
kontraproduktivt. Aktionerna har hur som helst fört upp frågan om våtmarker på
agendan på ett remarkabelt sätt och jag känner enbart respekt för ÅV-aktivisternas mod och konsekvens.
I min egen kommun skär E4 rakt igenom samhällets centrala
delar. När jag i något ärende behöver ta mig över motorvägen via en gång- och
cykelbro slås jag av enormiteten av den dånande fordonsfloden; som en evig loop
utan början och slut. Inför detta känner jag stor förtvivlan; hur få stopp på
denna vrålande fordonsflod som tycks oundgänglig för industricivilisationens
”blodomlopp”? I sådana situationer känner jag stark respekt för de människor
som utifrån sin ångest och förtvivlan inför den kommande klimatkollapsen blockerar
motorvägar och åtminstone för en stund tystar detta monsterflöde av fordon. Det
ska bli väldigt intressant att se hur ÅV
tar sig an torvindustrin i sommar. Kanske behöver de precis som Per Herngren och plogbillarna avrusta
de destruktiva maskinerna? (För dem som inte minns kan jag påminna om att
Herngren vid en aktion i USA i början av 1980-talet med hjälp av en
smideshammare oskadliggjorde en kärnvapenladdad Pershing II-raket och en
avfyrningsramp. Han dömdes till åtta års fängelse men frigavs efter 15
månader. I slutet av 80-talet hamrade
han sönder några granatgevär och automatkarbiner inne på gevärsfaktoriet i
Eskilstuna). Ett annat sätt att återställa våtmarker är ju att utrusta sig med
spadar och andra ”plogbillar” för att sätta igen skogsbolagens diken och
fuktsätta markerna – gärna i samverkan med naturliga allierade som bävern.
Återställ
Våtmarker är i tillväxtfas och den som vill ansluta sig och
delta i deras olika aktioner kan hitta både information och anmälningsformulär
på hemsidan https://actionnetwork.org/forms/var-en-del-av-den-forandring-du-vill-se
Gruppen erbjuder träning i fredligt civilt motstånd för den som vill delta i
direkta aktioner.
För den som arbetar med shamanska traditioner öppnar
sig idag en palett av praktiska handlingsmöjligheter, vare sig man med sin
kropp vill delta i radikala direktaktioner eller om man föredrar icke-ordinära
ceremoniella metoder. Alla möjliga kreativa kombinationer är ju tänkbara när
det gäller att värna jorden och alla dess invånare, synliga som osynliga. En
variant är naturligtvis att fysiskt ansluta till lämpliga direktaktioner antingen
som vanlig aktivist eller som shamansk aktivist med trummor, sånger och andra
ljudliga och synliga uttryck (men kanske först förvissa sig om att de vanliga
aktivisterna accepterar sådan närvaro). En annan variant är att iscensätta
magiska ceremonier – offentligt eller i det fördolda – till jordens försvar och
för att ge kraft och råg i ryggen åt de vanliga aktivisterna.
Ceremonier kan vara reaktiva, proaktiva eller preaktiva och det finns informella ceremoniella nätverk som arbetar med detta – det känner den till som läst mina texter i ämnet. De som gått mina kurser i shamansk runmagi vet också att dessa kurser innehåller avsnitt om ceremoniell aktivism, men nu känner jag att jag behöver steppa upp denna verksamhet. Så från och med hösten 2023 kommer jag att arrangera kurser på temat Shamansk aktivism – Att manifestera det kosmiska i det jordiska. Upplägget håller just på att formges men bland de moment som kommer att ingå finns: vad är djup magi; när, var och hur är den möjlig; vilka magiska uppgifter kan och bör magiker axla; vilken attityd krävs för verkningsfull magi; hur ligga ett steg före exploatörerna och utföra magin under maktens radar; hur kan man bli det man sjunger, alltså hur manifesterar vi det som vi vill skapa; vad är egentligen skillnaden mellan reaktiv, proaktiv och preaktiv magi; hur undvika illusionsmakeri; hur bearbeta sin egen förtvivlan och ångest inför världens tillstånd; hur bemöta motstånd och ingripande från makten; vad är shamansk olydnad. Mer om dessa kurser kommer under våren på www.norrshaman.net Till dess: tack för att ni läst så här långt. Det är sent på jorden och det 21:a århundradets shamaner behöver kliva fram och axla sitt globala och kosmiska ansvar.
