”Haiti är en kvinna, vår moder. När man behandlar henne illa och hugger ner hennes träd, när man lastar över ett alltför stort ansvar på henne, då är hon som en kvinna med cancer. Tumören metastaserar och exploderar”. Orden kommer från konstnären och vodou-prästen Erol Josué, en haitier som bor i Brooklyn.
I massmediernas schablonbilder av våld och elände från Haiti saknas oftast haitiska analytiska röster som Josués. Hans uttalanden återges av religionsprofessorn Elizabeth McAlister vid Wesleyan University i Connecticut i artikeln Voodoo's view of the quake in Haiti som publicerats av bl a Washington Post.
McAlister påpekar att vodoun är en livssyn som omfattar filosofi, medicin, juridik och konst i ett kosmiskt system där den fundamental principen är att allt är ande och att alla ritualer i grunden handlar om att finna en balans mellan människor och andar. Hon beskriver jordbävningen och dess följder som ett uttryck för att det mesta i Haiti har varit kraftigt ur balans och att ”dödens andar har genomfört en statskupp”.
Vodou-prästen Erol Josué ser jordbävningen inte som en hämnd från Moder Jords sida utan som hennes sätt att försvara sig mot den erosion, avskogning och miljöförstörelse som har ägt rum de senaste decennierna. Maktens symboler har störtat samman – presidentpalatset, parlamentet, skattemyndigheten och den katolska katedralen. Jordbävningen är ett uttryck för en jättelik naturlig återbalansering, som en reaktion mot människans härjningar med ekosystemet. ”De som styrt Haiti – inifrån och utifrån – har missbrukat Vår Moder. Hon gör det som är naturligt, som en häst kastar hon av en våldsam ryttare”.
Låt oss innerligt hoppas att vodoun som är de förtrycktas religion och livssyn kan spela en kreativ och konstruktiv roll när haitierna ska bygga ett nytt och annorlunda Haiti.
Läs även min artikel om vodou och posttraumatisk stress på norrshaman.