Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Denna blogg söker realisera den gamla nordiska definitionen av begreppet visdom som insikt i världen och i det fördolda.

måndag 21 februari 2011

Ceremoniregler måste vara strikta!

I USA har den rättsliga processen inletts efter den tragiska svetthyddeceremoni i Sedona, Arizona, i oktober 2009 då tre personer omkom. De var deltagare i en Spiritual Warrior Retreat som leddes av James Arthur Ray – nu åtalad för tre fall av dråp. Efter den tragiska händelsen gjorde Arvol Looking Horse ett uttalande om ceremoniell etikett som har stor (och ständig) aktualitet. Arvol Looking Horse är beskyddare i 19:e generationen av den heliga pipa som i Drömtiden överlämnades till lakota/dakota/nakota av den vita buffelkalvkvinnan. Här följer en något nedkortad tolkning av Arvols uttalande:
Våra ceremonier handlar om liv och botande. Ända sedan den tid när denna uråldriga ceremoni gavs till vårt folk har döden aldrig varit en del av vår inikag’a när den utförs på rätt sätt. Idag översätts denna ceremoni som ”svetthydda” men den är mycket mer än så. Den termen passar inte med den verkliga innebörden vi lägger in i begreppet rening.
Inikag’a är den äldsta ceremoni som Wakan Tanka (Den Store Anden) gav oss. För 19 generationer sedan fick lakota/dakota/nakota-folket sju heliga boteriter av en andekvinna, Pte San Win (Vita buffelkalvkvinnan). Hon hade dessa riter med sig tillsammans med vår heliga c’anupa (pipa) och gav dem till vårt folk, när våra förfäder led i en svår tid. De skulle också hjälpa oss i framtiden, för ännu svårare tider som skulle komma. De skulle hjälpa oss att behålla anknytningen till vilka vi är som ett traditionellt kulturellt folk. Reglerna för hur man uppträder på i alla dessa ceremonier är mycket strikta eftersom vi arbetar med det andliga (egentligen: ande). Skaparen, Wakan Tanka, sa till oss att om vi förblir ödmjuka och ärliga kommer vi att behålla vår förbindelse med Inyan Oyate (stenfolket), som vi kallar våra farfäder, så att vi kan bota oss själva och våra älskade. Vi har fått en gåva att be och bota och måste förbli ödmjuka mot vår Unc’i Maka (Mormor Jord) och mot varandra. Inikag’a används i alla de sju heliga riterna för att förbereda och avsluta ceremonierna, liksom den heliga örnfjädern. Fjädern representerar våra förfäders heliga kunskap.
Vi ursprungsamerikaner (First Nations People) måste förtjäna rätten att ösa Mini Wic’oni (livets vatten) på Inyan Oyate (stenfolket) i Inikag’a-ceremonin genom att under fyra år genomföra visionssökningar (vision quests = utesittning i fyra dygn) och delta i soldansen under fyra år. Sedan får man genomgå en ceremoni där man blir målad – som ett erkännande av att man nu har förtjänat rätten att ta hand om någon annans liv genom en reningsceremoni.
Man måste också kunna förstå vårt heliga språk så att man kan förstå budskapen från Farfäderna, eftersom de är uråldriga, de är våra andeförfäder. De lever (egentligen: walk = går, vandrar) vår kultur och lär ut värdena i vår kultur genom att vara ödmjuka och kloka och genom att visa omsorg och medlidande.
Det som hände med den hoprafsade saunan som de kallade svetthydda (i Sedona) har inget att göra med vårt ceremoniella livssätt!
Min farmor som överlämnade knytet med den heliga pipan till mig sa att jag skulle bli den siste beskyddaren om inte folket bättrar sig. Angreppen på Mormor Jord är fasansfulla, övergreppen mellan människor fanns inte i vår kultur, övergreppen mot vårt folk har betecknats som folkmord, och nu upplever vi ett andligt folkmord!
Just nu skulle jag vilja be alla nationer på Mormor Jord att respektera vårt heliga ceremoniella sätt att leva och sluta exploatera våra Tunka Oyate (andliga farfäder).
I livets heliga cirkel där det inte finns något slut och ingen början!
Namah’u yo (hör mina ord).
Chief Arvol Looking Horse, 19th Generation Keeper of the Sacred White Buffalo Calf Pipe Bundle.
(En längre version av uttalandet finns på www.norrshaman.net)