Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Denna blogg söker realisera den gamla nordiska definitionen av begreppet visdom som insikt i världen och i det fördolda.

söndag 4 oktober 2015

Stengudinnan i Langeneichstädt


1987 plöjde en bonde i Langeneichstädt i Sachsen-Anhalt loss en stor stenskiva i en åker. Han kontaktade genast myndigheterna och arkeologer som kom till platsen kunde konstatera att bonden hade plöjt fram en stenkammargrav som var cirka 5 000 år gammal. Det säregna med graven var att den innehöll en utsmyckad stenstod som var omkring 1,5 meter hög. Den hade uppenbarligen varit upprest tidigare men av någon anledning blivit nedlagd i hällkistan. På stenstoden finns en inristad figur med ”ögon” som har tolkats som ett kvinnligt fruktbarhetsväsen, kanske en symbolisk beskrivning av Moder Jord, och dessutom ett antal skåror, streckmönster och en skålgrop. Det är tecken som tyder på mänsklig användning av stenen under lång tid, antagligen vid olika fruktbarhetsceremonier i samband med sådd och skörd och solens årsvarv. Stenkammargravens ingång vetter mot sydväst, alltså solnedgången vid vintersolståndet.

Varför begravdes stenstoden? Var det ett uttryck för slutet på en epok eller som uttryck för en vilja att sammanföra himmel och jord? Kanske som ett resultat av nya kosmologiska insikter? Ett medeltida vakttorn strax intill stenkammargraven utgör ett landmärke som syns på långt håll. Ända in i nutid har detta torn vid pingsten smyckats med björkkvistar – en tradition som skulle kunna vara en kvarleva av uråldriga fruktbarhetsceremonier.

Den stenstod som idag är uppställd på platsen är en kopia av originalet som liksom Nebraskivan förvaras på museet inne i Halle. Men det är ju inte stenstoden i sig utan själva platsen som är det heliga. Ovanligt många rovfåglar cirklar kring stengudinnans hemvist när jag tillbringar en kontemplativ stund där. Jag ser vråk, falk och glada. Liksom andra heliga platser tycks också denna fungera som en port eller virvel in i Drömtiden där allt är ett och hänger samman. Det räcker väl för att göra ett besök i Langeneichstädt?
Min resa längs Himmelsvägen i Sachsen-Anhalt förde mig till ytterligare en nyligen upptäckt och rekonstruerad helig plats som fått smeknamnet Klein-Stonehenge. Fortsättning följer.