Trollkyrkeberget - Tivedens allraheligaste

Nästan mitt inne i Tivedens nationalpark ligger en mäktig bergsrygg som går under namn som Trollkyrka, Trollkyrkeberget eller Trollebergen. När en kommer vandrande på stigen genom skogen tornar berget upp sig som en pyramid i djungeln - utstrålande mäktighet och uråldrighet. Namnet tyder på att platsen under lång tid haft en ceremoniell användning av traktens folk. Ordet troll syftar helt enkelt på bergets andliga essens, eller om vi så vill, bergets rådare.
Ännu på 1940-talet fanns levande berättartraditioner om hedniska blot som ska ha pågått under tre dagar i Trollebergen. Deltagarna ska ha burit speciella koltar som nådde ända ned till marken och de ska haft en hätta som drogs ner över ögonen. Sedan en ceremoniell eld tänts åkallades andarna och sedan föll deltagarna till marken och fick i denna trance svar på sina frågor.
Under första halvan av 1800-talet användes platsen av de så kallade roparna - en extatiskt inriktad frikyrklig rörelse som här kunde praktisera sin tro under den kyrkliga och världsliga maktens radar. Om även roparna föll till marken och fick visioner är oklart, men platsen har starkt rå, och när vi var där hälsades vi av korp. I tjärnen nedanför berget - Trollkyrkesjön - simmade tre lommar, som ideligen gjorde långa dykningar; kanske in i Drömtiden?
Trollkyrkeberget är en av över 100 heliga platser som beskrivs i boken Heligt landskap: Platser för kraft och kunskap. Den kan beställas från Adlibris, Bokus, Bokbörsen eller direkt från norrshaman.

Fortsatt motstånd mot konstsnö på heligt berg

Kampen fortsätter mot planerna på att tillverka konstsnö på skidanläggningen Snowbowl vid San Francisco Peaks utanför Flagstaff i Arizona, rapporterar tidningen Arizona Daily Sun. Bergen betraktas som heliga av 13 indianstammar i området, bland dem navajo, hopi och havasupai som har helt andra namn på bergen – som Doko’oo’slid och Nuvatukaovi.
Skidanläggningen Snowbowl ligger på federal mark men är privatägd. Den började byggas på 1930-talet trots motstånd från indiannationerna och har sedermera expanderat och även fått domstolsutslag på att de under vintermånaderna vid behov får tillverka konstsnö av renat avloppsvatten från staden Flagstaff. Indianernas hårdnackade motstånd mot dessa ingrepp, som man uppfattar som en skymf, har jag tidigare skildrat här och här .
När Obama-administrationen tillträdde avvaktade Jordbruksdepartementet med det slutgiltiga tillståndet och uppmanade Flagstaff att ta fram ett alternativ till avloppsvattnet som råvara för konstsnön. Nu finns ett sådant förslag som går ut på att pumpa upp vatten nedströms från Flagstaffs reningsverk men motståndet är kompakt även mot detta modifierade alternativ.
Leigh Kuwanwisiwma, chef för Hopi Cultural Preservation Office, säger till Arizona Daily Sun att hopis är emot all form av konstsnö på San Francisco Peaks, som de betraktar som vinterhem för det regnbringande kachinafolket.
Carletta Tilousi, som är medlem i havasupais stamråd, säger:
- Att av ekonomiska skäl tillverka konstsnö innebär fortfarande att man skymfar heliga berg. Vilken process de än använder för att göra konstsnö så är den fortfarande oacceptabel för havasupaifolket.
Motståndet mot exploateringen av San Francisco Peaks samordnas av Save The Peaks Coalition som på sin hemsida har massor av material om bergens historia och betydelse.

Indiskt heligt berg hotas av brittiskt bolag

I den indiska delstaten Orissa utspelar sig ett mäktigt drama. På ena sidan Dongria Kondh-folket som med alla medel är beredda att försvara det heliga berget Nyamgiri. På andra sidan det brittiska mineralbolaget Vedanta Resources som vill öppna ett jättelikt dagbrott i Nyamgiri för att bryta bauxit.
Det som Vedanta ser som en bauxitresurs värd två miljarder dollar är för Dongria Kondh ett berg där guden Niyam Raja håller till. På bergets sluttningar odlar de sina grödor och i dess skogar samlar de bär, frukter och annat. De kallar sig själva för Jharnia, forsarnas beskyddare. De ser som sin uppgift att skydda berget och dess livgivande floder.
Ett dagbrott skulle förstöra stora delar av Nyamgiri och dess skogar och utgör ett direkt och akut hot mot Dongria Kondh och deras livsstil. Bauxit används som råvara för aluminium och vid bergets fot har Vedanta byggt ett smältverk. Andra Kondh-grupper har tvångsförflyttats för att ge plats åt fabriken och drabbas nu också av dess utsläpp till luft och vatten.
Indiens högsta domstol har sagt OK till bauxitbrytning men den indiska centralregeringen har ännu inte sagt sitt. Som en direkt följd av Vedantas kontroversiella gruvplaner har den norska staten och Church of England sålt sina aktier i företaget. Survival International driver kampanj mot gruvplanerna och för Dongria Kondh-folket. Den kan man stödja här.
Artiklar om Dongria Kondh kan man hitta både hos Survival International och BBC .
Denna kamp pekar i blixtbelysning på bisarra drag i industricivilisationen. Den är villig att utplåna ett berg som utgör hem för en mångfald av växter, djur och människor för att tillverka aluminiumburkar att förpacka Coca Cola i. Jag hejar naturligtvis på Dongria Kondh och Niyam Raja.