När människor samlas för gemensam ceremoni eller kamp känns det naturligt att sjunga tillsammans, både för att lovsjunga och prisa det man firar och för att fokusera på en gemensam intention om det man vill uppnå. Så har det varit i flera tusen år och i vår närtid har olika sammanslutningar samlat sina sånger i häften och böcker. Det gäller alla möjliga sammanhang alltifrån religiösa rörelser och nykterhetsloger till fackföreningar och politiska organisationer. Också inom vänstern och Vietnamrörelsen på 60- och 70-talen (ja jag var definitivt med redan då) samlade man ihop kampsångerna i tryckta häften.
Mig
veterligt har detta inte skett på något omfattande sätt inom den rörelse som vi
kan kalla nyshamanism, ceremoniell aktivism, modern animism eller
naturandlighet. Tills nu, när Sven Kihlström ger ut sin 80-sidiga bok SångerUrKällan
– Solårets åtta högtider. En kulturgärning som kan få stor betydelse
för dagens och framtidens människor. En del som läser denna text har kanske
stött på den gode Sven i något ceremoniellt eller shamanskt eller musikaliskt
sammanhang. Med sitt stora skägg och ödmjuka framtoning påminner Sven om en
yogi - och han är en yogi. Dessutom en trummare, gong-mästare och
rytmhållare av rang, en samlare av folklig musik (främst småländsk) och
ceremoniell animist.
Ur presentationen av Svens bok extraherar jag följande: ”en tidlös sångbok med naturkontakt i meditation till solårets spiraldans. Interaktionen med naturens växter och djur under solårets åtta högtider ligger till grund för bokens innehåll. Med inspiration från världens urbefolkningars förhållningssätt skapas nya melodier och texter på en fornNordisk grund. Några av sångerna är urmelodier från Norden medan andra naturfolk har bidragit med både texter och melodier. Hedrande och hyllande våra förfäders och anmödrars harmoniska förhållande till naturen som äras vid årets evinnerliga åtta högtider.”
Som framgår av titeln håller sig Sven Kihlström till ett
ceremoniellt årshjul med åtta högtider: vintersolstånd, Disahelg,
vårdagjämning, Valborg, sommarsolstånd, högsommar, höstdagjämning och alvablot.
Alla högtiderna beskrivs kortfattat (och även med runor, tack för det) och
sammanlänkas med två eller flera sånger, en del ordlösa, andra med mer
djuplodande texter och samtliga med noter. Den som kan notskrift har här alltså
en guldgruva att ösa ur när det gäller att hitta rätt eller passande melodi.
Många av tonsättningarna är Svens egna och ni som vill höra och se honom sjunga
kan hitta inspelningar på Youtube, det är bara att söka på Sven Kihlström.
Andra sånger har han övertagit från andra (med goda källhänvisningar) och här
finns några väldigt traditionella galdrar. Vad sägs t ex om denna feminiserade
version av en Kalevala-sång om himmelsguden Ukko:
Åh du
Sunna, himladrottning
Du som strör ditt guld på jorden
Du som i vårt hjärta glöder
Du vars ljus gör själen glad
Fyll oss med ditt skönhetsväsen
Lär oss allt vad kärlek är
Eller
denna med titeln Skönhetens väg inspirerad av Navajos Blessigway:
Vi går med
skönhet runt omkring oss
När som jag vandrar skönhetens väg
Jag går med skönhet framför mig
Jag går med skönhet bakom mig
Jag går med skönhet över mig
Jag går med skönhet under mig
Jag går med skönhet runt omkring mig
När som jag vandrar skönhetens väg
Vi går med skönhet runt omkring oss
När som vi vandrar skönhetens väg
Ja, hela
denna bok är ett bidrag till världens skönhet och en sorts manual i hur man kan
vandra i skönhet med hjälp av ceremoniella sånger. Eller som Sven själv
uttrycker det i slutraderna i den tre- och en halv sidor korta självbiografiska
berättelse som avslutar boken: ”Målet och meningen är att odla, ära och hedra
naturen omkring oss med sång, musik och dans.”
Boken är
tryckt hos h:ström i Umeå, har ISBN 9789190072165 och kan beställas från valfri
webb-bokhandel, billigast hos h:ström: https://bok.hstrom.se/products/9789190072165
