Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Denna blogg söker realisera den gamla nordiska definitionen av begreppet visdom som insikt i världen och i det fördolda.

torsdag 27 maj 2010

Vänligt och inbjudande om häxkonst

Häxkonst är ett sätt att leva som ger livet mening och innehåll. Den fina formuleringen rymmer i sig en sammanfattning av budskapet i Eta Christenssons bok Hellre häxa än präst (Bokförlaget Leva, 2010) – en bok som fyller ett stort tomrum i svenskspråkig andlig litteratur. Det här är en överskådlig och fyllig introduktion till det mesta som ryms i begreppet häxkonst.
Definitionen av häxkonst byggs ut med följande fortsättning: ”Den visar på skönheten och kärleken i livet. Häxkonsten är inte i första hand en lära om magi och ritualer, utan ett övande i förmågan att använda andliga sinnen, att uppfatta det fördolda, det som finns bakom det synliga och hörbara”.
Eta Christensson ser häxkonsten som en naturreligion, hon är starkt influerad av shamanism och har samma anarkistiska och demokratiska attityd som en shaman. Boken beskriver Etas variant av häxkonst och hon betonar om och om igen att man faktiskt kan göra som man vill och att alla måste hitta sin egen individuella väg.
Det låter sympatiskt och detta är en sympatisk bok som egentligen består av tre separata delar även om de hänger intimt samman: 1) glimtar ur Etas eget liv och hennes väg till och från yrket som präst i Svenska kyrkan, 2) teoretiska resonemang om häxkonstens ideologiska överbyggnad, framför allt kopplingen till idén om Den stora gudinnan och 3) ett praktiskt avsnitt med mängder av exempel på hur man kan arbeta med de olika elementen luft, eld, jord och vatten, hur man återknyter till och får kunskap i naturen och hur man t ex kan utforma ceremonier vid solens och månens olika faser.
Eta Christensson har kallat sig för häxa i nio år och det är först som häxa som hon tycker sig ha fått medvind i livet. Idéerna om hur hon ska utveckla häxkonsten flödar och det senaste inslaget i detta är hennes prästinneutbildning. Själv definierar hon sig som ”prästinna i Den Stora Moderns tjänst” och skriver att det nu är dags för prästinnorna att komma tillbaka: ”En prästinna är för mig en helig kvinna som strävar efter att leva på ett sätt som kommer hela mänskligheten till godo. Hon vårdar och värnar om Moder Jord. Hon känner sig förbunden med Alltet och upplever sig själv som en del i Det Hela”.
Visst är detta en del av Det stora återlärande som är nödvändigt för att den civiliserade människan ska kunna återknyta till naturen och vandra i skönhet på Moder Jord.
(Bilden ovan föreställer Glastonbury Tor i England, en helig plats för många nutida häxor. Den är tagen av Carola Korpstjärna Olsson, Shamansk prästinna och häxa.)