Arbete är krig mot ekologin

I en tid när de makthavande talar om att alltfler måste arbeta alltmer är det en lisa för själen att ta del av den Maine-baserade bloggen An Ecology of Home där James Bannon analyserar relationen mellan arbete och ekologi och drar slutsatsen att vi inte bör arbeta mer utan tvärtom betydligt mindre med tanke på vår långsiktiga överlevnad på Moder Jord.
Här följer några tankeinspirerande utdrag.
”Arbete börjar, för en individ eller för ett samhälle, med den ansträngning som krävs för att modifiera eller utplåna den ekologi som finns på platsen och ersätta den med något annat. Under större delen av historien är detta i själva verket exakt vad som menas med ordet arbete. Mer specifikt så innebar det på de flesta platser att man högg ner skogar och därefter hackade, plöjde, planterade, rensade ogräs och skördade fälten. Med andra ord: jordbruk. Det var det första arbetet och det är fortfarande arbetet framför andra”.
Bannon utgår från exemplet med de brittiska emigranter av puritansk tro som slog sig ner runt Massachusetts Bay på 1600-talet och där införde jordbruk av engelskt slag med engelska grödor. Puritanerna drevs av en arbetsmoral som sa att människan skulle förtjäna uppehället i sitt anletes svett. Det fick de också göra med grödor som krävde enorma arbetsinsatser för att ge någon avkastning att tala om i ett för dem främmande ekologiskt system.
”Det råder ingen tvekan om att det är ett hårt arbete och en riskfylld verksamhet att föra ett dagligt krig mot den inhemska ekologin och försöka tvinga den att växa en sak när dess kollektiva DNA säger åt den att växa en annan”.
De algonkin-stammar som sedan kanske 10 000 år bodde i området livnärde sig gott på småskalig odling av majs, bönor och squash i kombination med jakt och fiske. De tog sin föda från den ekologi som redan fanns där – skogen, floden och havet. Deras märkbara ingrepp i naturen inskränkte sig till att bränna skogarnas undervegetation på hösten eller våren för att öka viltstammarna och underlätta jakten. Det var inte verkligt arbete enligt puritanerna.
Idag utförs det mesta av arbetet för att producera mat, kläder, bostäder, energi, transportmedel m m av maskiner som drivs av fossila bränslen. Majoriteten av de urbana människorna befinner sig dessutom långt från den naturförstörelse som blir resultatet av maskinernas arbete.
”Abstraktionsgraden i de flesta människors dagliga erfarenhet av arbete har gjort det svårt för oss som kultur att minnas att arbete, och det välstånd det skapar, oundvikligen börjar med ett övergrepp på ursprungliga ekologier, ett försök att göra landet mer produktivt än det är i ett vilt eller bara lätt modifierat tillstånd. Från detta perspektiv är arbete den nödvändiga kraften i den erövrings- och kontrollideologi som utgör hjärtat i jordbruks- och industriprojektet. Eftersom arbetet är otrevligt och raka motsatsen till hur de flesta skulle vilja tillbringa sina dagar om de fick välja, så har det under huvuddelen av historien utförts som tvångsarbete, av slavar, kontraktsbundna tjänare eller massor av jordlösa bönder tvingade därtill av ekonomisk nödvändighet. Bara med fossila bränslen och industrialiseringen blev det möjligt att eliminera de värsta tvångsinslagen i dessa relationer.”
”När vi vet att arbete i grunden är ett krig mot ekologin ger det oss ytterligare en anledning till att modifiera den ursprungliga ekologin så lite som möjligt i vår strävan att skaffa mat, kläder, energi och skydd. Detta är en etik för icke-arbete. Det är en protest mot att ägna sig åt hänsynslöst våld mot en intakt ekologi, en protest mot onödigt arbete, vare sig det utförs av oss, andra människor, eller maskiner, och ett erkännande av att om vi vill dra nytta av den förkroppsligade energin och intelligensen i en ursprunglig ekologi måste vi göra mindre, inte mera.”
Ursprungsbefolkningen i James Bannons hemtrakt, wabanaki, utvecklade aldrig någon arbetsetik, i alla fall inte en som européer kunde känna igen.
”Till vilken nytta skulle den ha varit? De hade kommit på att de genom att låta skogen och kustekologierna göra det mesta av jobbet med att producera mat och genom att finna en plats åt sig själva i dessa ekologier så kunde de få alla sina behov tillgodosedda, njuta av en livsstil som passade dem, och tillfoga land och hav liten eller ingen långsiktig skada”.
Vilka konkreta lärdomar kan vi dra av detta idag? Många av wabanakis metoder är inte användbara för oss idag konstaterar Bannon med bedrövelse. Havet och floderna har tömts på resurser och delvis förgiftats, skogarna har utsatts för intensivt skogsbruk och fått en kraftigt förändrad flora och fauna. Bannon själv gör en insats genom att driva ett småskaligt ekologiskt jordbruk – som han själv kallar homesteading. Det går inte bara ut på att producera mat, skydd och energi utan också på att återskapa en ursprunglig ekologi – ”ett långsiktigt projekt, för flera eller kanske många generationer – och vi har bara börjat…” Det som jag brukar kalla Det stora återlärandet.