Frank
Fools Crow, också känd som Wanbli
Mato (Eagle Bear), betraktas
bland lakotas som något mycket mer än en medicinperson, nämligen som en helig
man. Den beteckningen delar han med sin farbror Black Elk, som blev känd för omvärlden genom Joseph Epes Browns bok The
Sacred Pipe (på svenska 1978 som Den
heliga pipan: Svarta Hjortens berättelse om Oglala Siouxindianernas sju riter).
Förutom att vara släkt med varandra så har dessa två heliga män det gemensamt
att de föddes på 1800-talet, levde till mycket hög ålder, avled på Pine
Ridge-reservatet i South Dakota i tillstånd av yttersta armod och förknippades
inte bara med bevarandet av lakotas traditionella ceremonier utan också med
berättelser om mirakulösa bedrifter.
Frank Fools Crows liv, tankar och förmågor beskrivs i två böcker av den
lutheranske prästen, författaren och konstnären Thomas E. Mails med titlarna Fools
Crow (1979) och Fools Crow: Wisdom
and Power (1991/2001), en högintressant bok som kommit i min ägo först nu
2020. Jag kan bara uttrycka djup tacksamhet för den synkronistiska händelse som
förde in denna bok i min värld. Här finns häpnadsväckande insikter att ta del
av för den som idag vill vandra en shamansk kunskapsväg. Kännetecknande för
både Black Elk och Fools Crow är deras ödmjuka attityd och andliga innerlighet.
De såg sig båda två som hängivna katoliker, väl insatta i Bibelns berättelser,
men primärt representerade de en mycket traditionell lakota-andlighet och Fools
Crow var en väldigt viktig inspiratör för de unga indianaktivisterna i American
Indian Movement på 1970- och 1980-talen. Det var t ex Fools Crow som lyckades
återuppliva den traditionella soldansen.
När man tar del av berättelser om Fools Crows healing-bedrifter och om vad som
kunde hända under hans ceremonier i reningshyddan (mer känd som sweat lodge) där det slog gnistor ur
hans kropp och han kunde rödglödga stenar med mental kraft så får man helt
enkelt släppa taget om sitt västerländska paradigm. Det gäller förstås också
Thomas E. Mails som fått bevittna åtskilliga mirakel under sin samvaro med
Fools Crow. När Fools Crow själv beskriver vad som händer i svetthyddan säger
han att den är fylld av ”tryck och energi”, som får hans kropp att spritta och
skaka. Det hörs höga skrik från örnar och hökar, åskknallar, människoröster som
sjunger och trummor som dånar och hela hyddan börjar skaka och slamra. Detta
kan pågå i någon timme eller mer och under den tiden upplever Fools Crows
patienter att något som är väldigt hett, som en stor hand, drar sjukdomen ur
dem på ett smärtsamt sätt. Fools Crow konstaterar: ”dessa människor blir alltid
fullständigt botade”.
Svetthyddan är bara en av många metoder som Fools Crow använder. Han betonar
oupphörligt att han själv inte har någon botekraft – all kraft kommer från Wakan-Tanka, Det stora mysteriet. Fools
Crow är bara ”ett ihåligt ben” som förmedlar Wakan-Tankas kraft. För varje enskild patient frågar han Wakan-Tanka om sjukdomens orsak och hur
han ska kunna bota den – med svetthydda, handpåläggning, skallra, trumma, sång,
läkeväxter, pipceremoni eller någon annan av många olika flexibla metoder. Sätten
att fråga Wakan-Tanka tycks vara lika
många – och lika kreativa. Ibland frågar han sina ”talande stenar” som han
förvarar i medicinknytet och som var och en har en alldeles specifik historia.
De talande stenarna fungerar, precis som bergskristaller, som mottagare av
budskapen från den gudomliga sfären. Deras funktion är alltså att precis som
Fools Crow själv fungera som ihåliga ben och länkar mellan den andliga sfären
och det jordiska livet. Det fantastiska i denna bok är hur Fools Crow beskriver
dessa processer inifrån och inte bara
utanverket. Det är i mörker som han talar med stenarna som då blir röda och
varma och ger ifrån sig knastrande ljud som omvandlas till lakotaspråk och ger
Fools Crow information om vad som bör göras. Vid andra tillfällen ägnar han sig
åt det han kallar visioning, som
beskrivs som en sorts vakendrömmande eller ”att se med sinnet, beröra med
ögonen och besluta med hjärtat”. Visioning är att låta de heliga makterna visa
hur saker och ting ter sig genom deras
ögon. ”Wakan-Tanka and Hjälparna
kastar ett andligt ljus på saker så att jag kan se dem som de verkligen är”.
Han beskriver detta som bilder på hans ”sinnesskärm” (mind screen) som han förlägger till insidan av pannan. Det rör sig
alltså om en variant av den process som Jung kallade aktiv imagination.
En något mer komplicerad metod är det Fools Crow kallar spirit travel (anderesa) och som han använder i svetthyddan. Han
skakar sin skallra, sjunger sin sång och svävar som en örn upp i rymden. Efter
bara några sekunder passerar han förbi fåglar, moln, planeter, stjärnor och
vintergatan och flyter fritt i rymden. Hyddan har då blivit lika stor som hela
universum och Fools Crow möter de formlösa heliga varelserna som han beskriver
som ”ljus av visdom”. Wakan-Tanka är
ett enormt vitt ljus, Tunkashila ett
blått, Mormor Jord ett grönt och de
fyra kardinalriktningarna har sina specifika ljus. ”Jag möter dem ansikte mot
ansikte. Jag ser dem.” Ur de heliga ljusen kommer röster som svarar på hans
frågor och tolkar hans visioner. Det finns en komplikation med dessa anderesor
och det är att Fools Crow svimmar när han gör dem och förblir medvetslös tills
själen återvänder till kroppen, något som kan ta upp till två dagar! Under
tiden håller hans hustru Katie ett vakande öga över honom. Förmågan att göra
anderesor betecknar han som en speciell gåva som man inte kan få förrän man
förtjänar den och det sker först när Wakan-Tanka
och Hjälparna anser att man är redo. ”Det hände inte mig förrän jag hade blivit
en erfaren helig man”. En ödmjuk attityd som borde bli ett rättesnöre för den
nyshamanska rörelsen!
En annan klassisk magisk förmåga som Fools Crow behärskade var det som kallas shape-shifting, alltså att uppträda i
djurgestalt. Han beskriver det som att Wakan-Tanka
förvandlar honom till en fågel, en hund eller en katt och att han då kan besöka
olika platser och få reda på vad folk säger och gör. Förvandlingen kan komma
utan förvarning men det tycks också som om Fools Crow själv kan be om den. Så
gjorde han t ex 1973 när han under FBI:s belägring av indianaktivister i
Wounded Knee fick rollen som en sorts medlare. Han gjorde då täta besök hos de
omringade aktivisterna - vid flera tillfällen i gestalt av en hund för att få
bättre upplysningar om hur de resonerade. Det här har jag aldrig berättat för
någon tidigare, säger han till den häpne Thomas E. Mills.
Att beskriva Fools Crows olika metoder mer ingående skulle föra alltför långt i
en enkel recension men genomgående för såväl informationsinhämtning som botande
är att han arbetar i mörker, antingen i svetthyddan eller med ögonbindel eller
en huva nerdragen över huvudet (vilket också kan gälla för patienten). Mörkret
skapar en tyst plats där han kan fokusera helt och fullt på det problem han
står inför och på de svar han behöver från de heliga. En annan ytterst viktig
förutsättning är den totala tilliten; boteceremonierna fungerar enbart om Fools
Crow har absolut tilltro till Wakan-Tanka
och om patienten i sin tur har tilltro till Fools Crows förmåga att fungera som
förmedlare av Wakan-Tankas kraft. Om
han känner att patientens tro inte är tillräckligt stark så åtar han inte
uppdraget.
Ett av Fools Crows stora bekymmer (liksom tidigare Black Elks) var hur han
skulle kunna föra sina kunskaper vidare till nya generationer. Det är så få som
är villiga att leva moraliskt och enkelt, sa han till Thomas E. Mails, som blev
den som fick dokumentera kunskaperna för eftervärlden. Fools Crow var också djupt
bekymrad över det utbredda alkoholmissbruket, det sociala eländet och den
allmänt sett bedrövligt låga andliga nivån på lakota-reservaten. Beklagligtvis blev
Fools Crow själv ett offer för detta när han mot slutet av sitt liv blev utsatt
för en ytterst förnedrande stöld av all sin egendom – möbler,
hushållsattiraljer, ceremoniella dräkter och föremål, ja allt – och fick
framleva sin sista tid i en utrangerad husvagn uppställd på hans dotters tomt.
Begravningen i december 1989 på Pine Ridge-reservatet blev dock en stor och
hedersam manifestation och efter sin död har Frank Fools Crow betydelse som en av
lakotas heligaste män och en symbol för den traditionella andligheten antagit
sina rättmätiga proportioner. Han är också en stor inspirationskälla inte bara
för lakotas utan för alla som vill föra in traditionell andlig och magisk
kunskap i dagens och morgondagens värld. Fools Crow trodde definitivt inte på
reinkarnation utan sa med emfas: ”Vi föds på den här jorden och vi dör här, och
sedan fortsätter vi för att för alltid vara med Wakan-Tanka.” Och för oss, som
än så länge är kvar på jorden, gäller ett annat av Fools Crows motton: ”Var och
en som är villig att leva ett sådant liv som jag har gjort kan åstadkomma samma
saker som jag.”
