Äldre navajoer bekräftar klimatförändringar

Klimatförändringarna får sanddynerna i Navajo Nation i sydvästra USA att snabbt växa till och börja röra på sig. Det kan var och en som bilat i Arizona och New Mexico intyga. Sandstormar blir allt vanligare och rätt vad det är kan vägar vara mer eller mindre blockerade av sandvallar. Detta har också USA:s Geologiska Undersökningar, USGS, nu fastslagit som ett ovedersägligt, vetenskapligt faktum.
Bakom undersökningen står geologen Margaret Hiza Redsteer, som under en tioårsperiod har studerat sanddynernas tillväxt i Navajo Nation och kompletterat satellitbilder, GPS och andra moderna vetenskapliga metoder med intervjuer med äldre navajoer om förhållandena ett par generationer tillbaka.
Ungefär en tredjedel av navajoreservatet – ungefär lika stort som Irland – utgörs av sanddyner som i olika grad hålls stabila med hjälp av ett tunt växttäcke. Detta tunna växttäcke har navajoerna kunnat utnyttja för en framgångsrik fårskötsel, men nu tunnas växttäcket ut alltmer till följd av klimatförändringarna – en följd av både stigande temperaturer och minskad nederbörd. Den nuvarande torrperioden har pågått åtminstone sedan mitten av 1990-talet. Det leder till att nya sanddyner skapas genom erosion av torrlagda flodbäddar och till att så kallade inaktiva sanddyner har börjat röra på sig. I Grand Falls-området i sydvästra Navajo Nation har sanddynerna växt med 75 procent sedan 1995 och de rör sig åt nordost med nära 40 meter om året. Sandspridningen hotar vägnätet, bostäder och kanske mest påtagligt får- och kreatursskötseln som fortfarande är en mycket viktig faktor i navajoekonomin.
Intervjuerna med äldre navajoer kunde fylla i många av forskarnas kunskapsluckor, t ex när det gäller hur marken tidigare har använts, förekomsten av sandstormar, tillgången till källvatten, nivåerna för grundvatten och flodfåror m m.
Margaret Hiza Redsteer poängterar att ursprungsbefolkningar som lever i karga områden av detta slag är de första att märka av klimatförändringarna:
- Den årliga nederbörden här har precis räckt till så att de har klarat sig. Även en liten förändring får enorma effekter.
John Leeper, ansvarig för vattenfrågor i navajoadministrationen beskriver Redsteers forskning som ytterst viktig när det gäller att förstå magnituden i de klimatutmaningar som navajoerna står inför:
- Om de trender som hon beskriver fortsätter kommer mycket av Navajo Nation att påverkas allvarligt och stora områden kan bli obeboeliga.
Redsteer har också börjat forska praktiskt om hur spridningen av sanddyner kan begränsas eller förhindras med hjälp av olika hinder och grässådd.
- Hennes arbete ger oss perspektiv på vilka steg som kan och måste tas för att motverka de skadligaste av dessa trender. Hennes arbete kommer att hjälpa navajofolket att kunna fortsätta sina liv här långt in i framtiden, säger John Leeper.
Måtte han ha rätt!

Apache-visdom om monsterskogsbranden

Den enorma skogsbrand som rasar i östra Arizona sedan slutet av maj är delstatens hittills värsta brand. Branden sprider sig fortfarande, men det tycks som om brandmanskapet har lyckats dämpa spridningstakten och människor som evakuerats från samhällena Springerville och Greer har kunnat återvända till sina hem. Den 20 juni omfattar branden drygt 250 000 hektar – kartor över dess utbredning och spridning finns på Arizona Republic .
Många kommentatorer kopplar den jättelika branden, som tycks har orsakats av en osläckt lägereld på en campingplats, till de pågående klimatförändringarna. Sydvästra USA upplever en decennielång torrperiod, torkan har gynnat skadeinsekter som i sin tur har dödat många träd som torkat på rot och brinner lättare än annars. Skogsbränderna i hela västra USA har blivit vanligare, mer omfattande och mer svårsläckta under det senaste decenniet. Kaliforniens f d guvernör Arnold Schwarzenegger har beskrivit förändringen som att det nu är brandsäsong 365 dagar om året.
Branden i Arizona, Wallow-branden, hotade ett tag att sprida sig västerut in i de två stora apachereservaten – White Mountain och San Carlos – och under några dagar var faran överhängande för en av White Mountan-apachernas viktigaste inkomstkällor – Sunrise Ski Resort. Men intensivt förebyggande arbete med brandgator, skyddsbränder och annat gjorde att bara mindre delar av reservaten har drabbats. Detta till skillnad från den stora branden 2002, den numera näst största branden i Arizona, som brände av stora områden i apachereservatens skogar.
I samband med den pågående branden rapporterade Navajo Times den 16 juni från White Mountain-reservatets huvudort Whiteriver och intervjuade då Ramon Riley, direktör för White Mountain Apache kulturcentrum. Riley betonade för de församlade medierna att stammens äldste definitivt inte vill att skogsbranden ska nå berget Dzil Ligai (Vita Berget) eftersom det är en helig plats. På den vite mannens kartor kallas berget Mount Baldy. Med sina dryga 3 700 meter är det den högsta punkten i White Mountain-reservatet.
”Dzil Ligai har medicinalväxter”, sa Riley och jämförde berget med ett apotek dit icke-indianer går för att skaffa medicin. ”Berget är också hem för djur, insekter och mikroorganismer som har funnits där sedan livet började”.
I apachernas skapelseberättelse finns förklaringar om vad som är heligt och varför, men:
”Vi som är White Mountain-apacher delar inte med oss av all vår information. Man måste vara en apache för att få veta”. Enligt Riley tar det en livstid för en apache att lära sig och förstå stammens sätt att leva som, betonade han, inte är en religion. ”Icke-indianer förstår helt enkelt inte”.
Riley sa vidare att han fick lära sig att livet för White Mountain-apacherna började mellan fyra heliga berg: Black Mountain eller Sierra Madres i öster, Blue Mountain eller Turkosberget i söder, Red Mountain eller Four Peaks i väster och White Mountain eller San Francisco Peaks i norr.
”Vi migrerade inte hit. Vi kommer härifrån”.
Med det syftade Riley på den västerländska vetenskapens allmänt accepterade tes om att ursprungsamerikanerna ursprungligen kom från Asien via en landförbindelse över Berings sund. Men enligt traditionella apacheberättelser började allt, inklusive livet, i öster. Det är därför som White Mountain-apachernas böner och ceremonier alltid inleds i den riktningen och utförs medsols. Riley nämnde också för medierna att de traditionella berättelserna säger att det var fyra spindlar som skapade jorden och att det är en berättelse som lärde apacherna att jorden är rund.
Riley sa att om Wallow-branden når Dzil Ligai kommer de vilda djuren att fly och bosätta sig någon annanstans där de kan föröka sig för att så småningom återvända till Dzil Ligai. Men insekter, som spindlar, och mikroorganismer kommer inte att kunna fly undan elden.
”Träd, gräs och annan växtlighet kommer att återvända så småningom, men vi kommer antagligen inte att leva tillräckligt länge för att få se det”.
Riley berättade också att en del av stammens äldste hade hållit egna svetthyddeceremonier för att be elden att skona landet.
”Vi använder eld och vatten i våra böner eftersom de är delar av livets element. Elden är renande”.
Riley berättade att han själv arbetade som brandman på 1960-talet. Men sedan dess har vädret förändrats. Idag är det mer torka och bränderna är mer vildsinta.
"Jorden förbereder sig för att renovera sig själv. Det finns en lärdom som White Mountain-apacher har försökt dela med sig till icke-indianer: Ta vara på jorden. Om ni inte gör det kommer den att utplåna er”.

Apacher försvarar land och vatten

Ett av apachefolken i sydöstra Arizona – Nnee eller, som de kallas på engelska, San Carlos Apache Tribe – bjuder hårt motstånd mot planerna på att öppna en koppargruva i Oak Flatsområdet. Det är ett variationsrikt landskap som består av berg, skogar, floder, öken och mäktiga klippformationer med mycket gamla hällbilder, skriver Indian Country Today , som också visar ett bildspel över området.
För traditionella apacher är området heligt och används för ceremonier och insamling av läkeväxter. Det utnyttjas också av icke-indianer för vandring, fågelskådning, bergsklättring och scoututflykter. Sex indianstammar i området ligger bakom en namninsamling med 4 000 namn mot planerna på koppargruvan och de får stöd också av naturskyddsorganisationen Sierra Club.
Förutsättningen för gruvbrytningen är ett resolutionsförslag i den amerikanska kongressen från bl a senator John McCain. Det innebär att området med kopparfyndigheterna ska överlåtas till bolaget Resolution Copper, som är ett dotterbolag till de brittisk-australiska mineraljätten Rio Tinto. I utbyte ska den federala regeringen få andra områden i Arizona som Resolution Copper äger.
Bolaget och politikerna som vill driva igenom gruvplanerna motiverar det hela med att det skulle ge 1 200 jobb i ett område som plågas av hög arbetslöshet. Ordföranden för San Carlos-apacherna, Wendsler Nosie, avfärdar argumentet:
- Folk som tror att pengarna kommer före vatten och land, som en del i Washington gör, förstör jorden och det är det våra argument handlar om. Det är fel.
- Det som binder oss alla samman i den här frågan är vattnet. När vattnet en gång har förorenats och förstörts, vart ska vi då ta vägen? Landet är heligt och mina argument handlar inte bara om apacherna utan också om människorna i de omgivande städerna… Jag talar också för dem: Vattnet är liv. Vattnet är det som kommer att bära framtiden.
- Vi kommer att hålla fast vid vår andliga tro och för att göra det måste vi ha landet. Det är så man har sagt till oss, att vår sista strid kommer att vara för vår andliga tro.