Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Jag strävar efter att manifestera det kosmiska i det jordiska genom shamansk aktivism.
Visar inlägg med etikett New Mexico. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett New Mexico. Visa alla inlägg

torsdag 27 oktober 2011

Äldre navajoer bekräftar klimatförändringar

Klimatförändringarna får sanddynerna i Navajo Nation i sydvästra USA att snabbt växa till och börja röra på sig. Det kan var och en som bilat i Arizona och New Mexico intyga. Sandstormar blir allt vanligare och rätt vad det är kan vägar vara mer eller mindre blockerade av sandvallar. Detta har också USA:s Geologiska Undersökningar, USGS, nu fastslagit som ett ovedersägligt, vetenskapligt faktum.
Bakom undersökningen står geologen Margaret Hiza Redsteer, som under en tioårsperiod har studerat sanddynernas tillväxt i Navajo Nation och kompletterat satellitbilder, GPS och andra moderna vetenskapliga metoder med intervjuer med äldre navajoer om förhållandena ett par generationer tillbaka.
Ungefär en tredjedel av navajoreservatet – ungefär lika stort som Irland – utgörs av sanddyner som i olika grad hålls stabila med hjälp av ett tunt växttäcke. Detta tunna växttäcke har navajoerna kunnat utnyttja för en framgångsrik fårskötsel, men nu tunnas växttäcket ut alltmer till följd av klimatförändringarna – en följd av både stigande temperaturer och minskad nederbörd. Den nuvarande torrperioden har pågått åtminstone sedan mitten av 1990-talet. Det leder till att nya sanddyner skapas genom erosion av torrlagda flodbäddar och till att så kallade inaktiva sanddyner har börjat röra på sig. I Grand Falls-området i sydvästra Navajo Nation har sanddynerna växt med 75 procent sedan 1995 och de rör sig åt nordost med nära 40 meter om året. Sandspridningen hotar vägnätet, bostäder och kanske mest påtagligt får- och kreatursskötseln som fortfarande är en mycket viktig faktor i navajoekonomin.
Intervjuerna med äldre navajoer kunde fylla i många av forskarnas kunskapsluckor, t ex när det gäller hur marken tidigare har använts, förekomsten av sandstormar, tillgången till källvatten, nivåerna för grundvatten och flodfåror m m.
Margaret Hiza Redsteer poängterar att ursprungsbefolkningar som lever i karga områden av detta slag är de första att märka av klimatförändringarna:
-
Den årliga nederbörden här har precis räckt till så att de har klarat sig. Även en liten förändring får enorma effekter.
John Leeper, ansvarig för vattenfrågor i navajoadministrationen beskriver Redsteers forskning som ytterst viktig när det gäller att förstå magnituden i de klimatutmaningar som navajoerna står inför:
-
Om de trender som hon beskriver fortsätter kommer mycket av Navajo Nation att påverkas allvarligt och stora områden kan bli obeboeliga.
Redsteer har också börjat forska praktiskt om hur spridningen av sanddyner kan begränsas eller förhindras med hjälp av olika hinder och grässådd.
-
Hennes arbete ger oss perspektiv på vilka steg som kan och måste tas för att motverka de skadligaste av dessa trender. Hennes arbete kommer att hjälpa navajofolket att kunna fortsätta sina liv här långt in i framtiden, säger John Leeper.
Måtte han ha rätt!

fredag 12 mars 2010

Uranbrytning på g trots navajos nej

Ett steg närmare uranbrytning i Church Rock utanför Gallup i New Mexico. Så kan man sammanfatta utslaget i en federal appellationsdomstol i Denver. Med siffrorna 2-1 beslutade domarna att bolaget HRI – Human Resources Inc – får bryta uran utanför Church Rock i enlighet med det beslut som 1998 gavs av NRC – Nuclear Regulatory Commission, rapporterar Navajo Times.
Utslaget är ett bakslag för Navajo Nation som 2005 förbjöd all brytning och annan hantering av uran inom det stora navajoreservatet i Arizona, New Mexico och Utah. Church Rock ligger strax utanför reservatet på privatägd mark. Där bröts uran i ett stort dagbrott mellan 1960 och 1983 och där skedde 1979 ett jättelikt radioaktivt utsläpp när en avfallsdamm brast och flera hundra miljoner liter med förorenat vatten forsade ut i Rio Puerco.
Nu planerar HRI att bryta uran med en metod som kallas in-situ-leach som innebär att man under högt tryck pumpar ner kolsyrat vatten i de uranbärande berglagren. Uranet löser sig i vattnet som sedan pumpas upp igen. Uranet separeras och restvattnet pumpas sedan ner i grundvattnet igen.
Problemet är att bolaget inte kan lämna några garantier för att grundvattnet inte blir radioaktivt nedsmutsat. Och brytningen ska ske bara några kilometer från en av vattentäkterna i samhället Crownpoint. Den domare som ville underkänna HRI:s ansökan säger i sitt yttrande att de nära 1 000 navajoer som bor i närområdet kommer att utsättas för radioaktiva nivåer utöver de gränser som NRC själv satt upp och att det kommer att äventyra hälsa och säkerhet.
Domstolsutslaget innebär inte att det är helt klart att börja utvinna uran. En domstolsstrid återstår. Den gäller huruvida Church Rock juridiskt sett utgör en del av Indian Country och i så fall om Navajo Nations uranbrytningsförbud gäller också där. Men Denverdomstolens utslag är oroande och när det gäller uranbrytning är vi i en bemärkelse alla navajoer. Deras ställningstagande är klart: Uranet, det gula monstret, måste lämnas i marken!