Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Denna blogg söker realisera den gamla nordiska definitionen av begreppet visdom som insikt i världen och i det fördolda.

fredag 17 september 2010

Älgkon skapade världen

Ända från den norska Atlantkusten över norra Sverige, Finland, Karelen och Sibirien bort till Amurflodens mynning vid Stilla havet finns mängder av hällbilder på älgar. De är ristade, slipade, inhuggna eller målade med rödockra under en mycket lång period – de äldsta bilderna är 11 000 år gamla och de yngsta cirka 3 000 år. Den stora mängden älgbilder visar att älgen var central i livssynen hos de samlare och jägare som befolkade detta väldiga område.
Den främsta bildplatsen i Sverige är Nämforsen där 700 av de 2 000 bilderna föreställer älgar. Vid Glösa i Jämtland utgör älgar 30 av de 40 inristade bilderna. En av eldsjälarna bakom den utställning och stenåldersboplats som byggts upp vid Glösabäcken är Curt Lofterud, ordförande i Alsens hembygdsförening. Han har ställt samman en liten skrift på 30 sidor med titeln Älgkon skapade världen. I denna skrift som man kan köpa vid utställningen i Glösa ger Lofterud en lättöverskådlig bild av några av älgmyterna och forskningen om älgkulten i det vidsträckta taigaområdet. Skriften rymmer många fina illustrationer av älgbilder, bland dem hela bildhällen i Glösa.
Frapperande är att den överväldigande majoriteten av älgfigurer är älgkor. Ibland avbildas gravida älgkor, ibland visas hur älgkon föder fram en kalv. Många av hällarnas inhuggna båtar har ett älghuvud i stäven och man kan se människor som håller i stavar med älghuvuden. Det visar att människor har ceremonierat för älgen och att man föreställde sig att farkosterna till dödsriket hade med älgen att göra. Älgen, i synnerhet älgkon, var en symbol eller snarare en representant för den skapande urkraften, för såväl födelse som död.
Älgen hade kosmiska dimensioner och i sibiriska myter uppträder älgen som ett förkroppsligande av hela universum. På stjärnhimlen kan man i den stjärnbild som vi kallar Karlavagnen se hur grupper av jägare försöker komma åt älgen, natt efter natt. Om de dödar älgen går universum under. En av evenkernas myter berättar om en gigantisk älgko som föder fram hela universum – berg, dalar, floder, sjöar, hav, träd, buskar, örter, däggdjur, fiskar, fåglar och alla andra djur och himmel, sol, måne och stjärnor. Vid sidan av denna urälg finns också en urmoder i mänsklig gestalt. Älgen skapar världen och är också dess rådare. Älgkon är alltså en aspekt av Den stora modern, Moder Jord, Pachamama.
I en del myter bär älgen solen på sina horn över himlavalvet och en av älgfigurerna i Glösa kan tolkas som just denna solbärare. En alldeles speciell relation till älgen hade shamanen hos dessa nordliga samlare/jägare. Shamanen kunde kommunicera med den kosmiska älgen och färdades med hjälp av sin trumma (av älgskinn!) in i Drömtiden där älgen höll till vid världsträdets fot. En del hällbilder visar shamaner och älgar i nära samspel med varandra, eventuellt i rituella tidelag, för att visa hur nära älg och människa stod varandra och hur den ena kunde omvandlas till den andra. Skillnaden mellan människa och djur var ingen artskillnad utan bara en temporär skillnad i hur livskraften tog gestalt. Och så är det fortfarande även om de flesta människor i dagens värld har glömt bort det.