Med kraftigt nedtonade förväntningar har FN:s två veckor långa klimatmöte i Cancun i Mexiko nu inletts. Ingen förväntar sig egentligen något stor uppgörelse på detta möte eftersom de två värsta förorenarna av jordens atmosfär – Kina och USA – inte är intresserade av någon sådan. Nu talar alla i stället om små steg i en kontinuerlig process, bl a när det gäller att motverka avskogning och när det gäller att överföra resurser från rika till fattiga länder.
Om resultaten från Cancun-mötet på något sätt kommer att mildra klimatförändringarna är väl ytterst tveksamt. Frågor som den övriga världen måste ställa sig är om FN verkligen är rätt forum för att utforma kreativa handlingsplaner. Kanske borde världen i övrigt strunta i framför allt USA och även Kina och gå vidare utan dem? Bolivias president Evo Morales utlyste en folkets klimatkonferens i Cochabamba sedan det stora FN-mötet i Köpenhamn havererade för ett år sedan – han får säkert utlysa en ny efter Cancun. Klimat och rättvisa hänger intimt samman och enda sättet att få till konstruktiva förändringar tror jag ligger i en process som initieras och drivs underifrån – av urfolk och urfolkstänkande.
Den som vill följa händelserna i Cancun från ett urfolksperspektiv kan göra det på sajten Red Road Cancun som drivs av Indigenous Environmental Network (IEN). De har folk på plats och lägger ut både text och radio på sajten. Bl a har sajten redan konstaterat att de principer som antogs på den alternativa klimatkonferensen i Cochabamba om rättvisa och Moder Jords rättigheter helt har försvunnit i förhandlingsdokumenten i Cancun. I ett statement of concern slår IEN fast att klimatarbetet måste bedrivas enligt de fyra huvudspåren från Cochabamba:
• De fossila bränslena måste lämnas i marken.
• Effektiva lösningar på klimatproblemen måste bygga på jämlikhet och rättvisa.
• De industrialiserade länderna måste ta sitt ansvar.
• Målet bör vara att leva väl på jorden.