FN oroat över samernas situation

Sverige måste ratificera ILO-deklaration 169 om urfolkens rättigheter till mark och vatten, förbättra de samiska språkens situation och stärka sametingets roll som folkvalt organ. Det är några av rekommendationerna i en rapport från James Anaya, FN:s speciella rapportör om urfolkens situation. Hans rapport om samernas situation presenterades på torsdagen i Tromsö och kan läsas i sin helhet här.
Efter några vänliga inledande fraser om att Sverige, Norge och Finland i internationell jämförelse har fäst stor vikt vid urfolksfrågor så konstaterar Anaya att mycket återstår att göra för att möjliggöra självstyre för samerna, något som internationella avtal påbjuder. Alla tre länderna uppmanas att överföra mer beslutsrätt i frågor om mark och naturresurser, språk och kultur till sametingen för att garantera samerna en uthållig ekonomisk, social och kulturell utveckling.
När det gäller Sverige säger han att här behövs reformer som garanterar sametingets oberoende gentemot staten. Idag är ju sametinget en hybrid – både statlig myndighet och ett folkvalt organ. Sverige uppmanas också att ratificera ILO-deklaration 169 och lagstifta om att lätta på samernas bevisbörda när det gäller rättstvister om markrättigheter, betesmarker etc. Den svenska staten måste definiera vad som är traditionella samiska områden och när det gäller rovdjur har staten ett ansvar för att hålla rovdjursstammarna på en sådan nivå att de inte hotar rennäringen.
Anaya hyser stor oro för de samiska språkens framtid och han uppmanar de tre regeringarna att fördubbla ansträngningarna med att stärka och vitalisera språken. Det handlar bl a om att skjuta till pengar för att stärka utbildningen i samiska språk och samisk kultur, utvidga möjligheten att använda samiska i rättsprocesser och vid kontakt med myndigheter.
– Specialrapportören sätter fingret på de mest centrala problem vi brottas med i dag, säger Jörgen Jonsson, ordförande i Svenska samernas riksförbund.
– Vi förutsätter att Sverige nu till slut tar FN på allvar, och rättar till de brister FN:s specifika rapport om samerna identifierat, säger Mattias Åhrén i Samerådet.

2 500 språk kan försvinna

FN-organet Unesco bedömer att 2 500 av världens 6 000 språk kan försvinna under loppet av några få generationer. Om 100 år tror Unesco att bara vart tionde av dagens språk kommer att finnas kvar i levande form.
Uppgifterna om den minskande språkliga, och därmed också kulturella och andliga, mångfalden finns i Unescos senaste digitala språkatlas. I den förra atlasen från 2001 betecknades 800 språk som hotade. Problemen tilltar alltså. Bland de hotade språken återfinns de samiska.
- Vi ser lyckligtvis att interesset för det samiske språket har vuxit i vår egen generation. Om det fortsätter, så kommer i alla fall de starkaste samiska språken att överleva längre än 100 år, men att bevara alla de samiska språken är inte troligt, säger den samiske språkprofessorn Ole Henrik Magga till NRK Sameradio.
Nordsamiskan bedöms som hotad, lulesamiskan och sydsamiskan som allvarligt hotade och pitesamiskan som kritiskt hotad.
Ole Henrik Magga säger att språkatlasen gör folk medvetna om att det faktiskt finns en reell fara att samiskan ska försvinna och att det bör ge signaler till myndigheterna när det gäller skola och utbildning. Själv tror han att nordsamiskan säkert kommer att existera i ytterligare två-tre generationer eftersom språket fortfarande överförs till de nya generationerna men att framtiden därefter är osäker även för nordsamiskan.
Läs mer på Unescos hemsida.