Sametinget kräver stopp för gruvexploateringar

Sametingets uttalande uppläst i Gállok den 28 augusti 2013. Uttalandet antogs av ett enigt plenum dagen innan.

Med anledning av de pågående gruvexploateringarna i hela Sápmi, däribland den påbörjade provbrytningen i Gállok/Kallak i Jokkmokk samt gruvplanerna i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby, som utgör uppenbara brott mot de mänskliga rättigheterna och samernas rätt som urfolk att bestämma över sin kultur, sitt land och sin livsmiljö, kräver Sametinget:

• Att svenska staten stoppar all pågående prospektering, samtliga nya undersökningstillstånd, arbetsplaner och koncessionsansökningar, i avvaktan på att Sverige lever upp till internationell urfolksrätt, särskilt principerna om Free Prior and Informed Consent/Fritt Informerat Förhandssamtycke som måste implementeras i alla frågor som berör urfolket samerna.
• Att Sametinget ges rätten till avgörande inflytande över samiska marker.
• Att lagstiftningen ändras så att det samiska folkets behov av funktionella land och vatten ska väga tyngre än utländska riskkapitalisters vinstintressen.
• Att riksintressena omvärderas, så att långsiktiga intressen värderas högre än kortsiktigt vinsttänkande.
• Att en hållbar livsmiljö genomgående prioriteras, med fokus på nutida och framtida generationers möjligheter till sin egen kultur, fysisk och psykisk hälsa samt att utöva och utveckla långsiktigt hållbara samiska näringar.
• Att de samiska näringarnas behov, såsom rennäring, jakt, fiske, duodji, turism m.m, av funktionella arealer aldrig får hotas av kortsiktiga exploateringar. Den grundlagsskyddade renskötselrätten måste respekteras.
• Att de kulturella och psykosociala konsekvenserna måste beaktas i all samhällsplanering i Sápmi.

Samer är enligt Sveriges grundlag ett folk med internationellt erkända urfolksrättigheter. I FN arbetar alla länder för att ge urfolken tillbaka de rättmätiga rättigheterna till sitt land och sin kultur. Redan i FN:s konvention och mänskliga fri- och rättigheter 1966, ges alla folk i världen rätt till självstyre. Detta har förtydligats alltmer i det internationella arbetet med folkrätten. Konventioner har tillkommit för att stärka rättigheterna till barn, kvinnor, arbetare med flera utsatta grupper i samhället. Urfolkens rättigheter till sitt land, sin kultur och utveckling har tydliggjorts i den s.k. Urfolksdeklarationen 2007 och i ILO-konventionen 169, konventionen om Biologiskt mångfald samt ett flertal andra konventioner, deklarationer och resolutioner i FN.
Vi anser det förkastligt att statens mineralstrategi och översyn av minerallagen går tvärtemot regeringens uttalade strategi för de traditionella näringarna i Arktis. Den mineralpolitik som Sverige i dagsläget driver bygger på en fortsatt kolonisation av det samiska folket och Sápmi.
En fortsatt exploatering av Sápmi är något som Sametinget inte kan acceptera. Sametinget kommer att fortsätta verka för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och alla samers fortsatta möjligheter att leva och verka i Sápmi.
(Mer info hos Sametinget)

FN oroat över samernas situation

Sverige måste ratificera ILO-deklaration 169 om urfolkens rättigheter till mark och vatten, förbättra de samiska språkens situation och stärka sametingets roll som folkvalt organ. Det är några av rekommendationerna i en rapport från James Anaya, FN:s speciella rapportör om urfolkens situation. Hans rapport om samernas situation presenterades på torsdagen i Tromsö och kan läsas i sin helhet här.
Efter några vänliga inledande fraser om att Sverige, Norge och Finland i internationell jämförelse har fäst stor vikt vid urfolksfrågor så konstaterar Anaya att mycket återstår att göra för att möjliggöra självstyre för samerna, något som internationella avtal påbjuder. Alla tre länderna uppmanas att överföra mer beslutsrätt i frågor om mark och naturresurser, språk och kultur till sametingen för att garantera samerna en uthållig ekonomisk, social och kulturell utveckling.
När det gäller Sverige säger han att här behövs reformer som garanterar sametingets oberoende gentemot staten. Idag är ju sametinget en hybrid – både statlig myndighet och ett folkvalt organ. Sverige uppmanas också att ratificera ILO-deklaration 169 och lagstifta om att lätta på samernas bevisbörda när det gäller rättstvister om markrättigheter, betesmarker etc. Den svenska staten måste definiera vad som är traditionella samiska områden och när det gäller rovdjur har staten ett ansvar för att hålla rovdjursstammarna på en sådan nivå att de inte hotar rennäringen.
Anaya hyser stor oro för de samiska språkens framtid och han uppmanar de tre regeringarna att fördubbla ansträngningarna med att stärka och vitalisera språken. Det handlar bl a om att skjuta till pengar för att stärka utbildningen i samiska språk och samisk kultur, utvidga möjligheten att använda samiska i rättsprocesser och vid kontakt med myndigheter.
– Specialrapportören sätter fingret på de mest centrala problem vi brottas med i dag, säger Jörgen Jonsson, ordförande i Svenska samernas riksförbund.
– Vi förutsätter att Sverige nu till slut tar FN på allvar, och rättar till de brister FN:s specifika rapport om samerna identifierat, säger Mattias Åhrén i Samerådet.

Evo Morales på historisk visit i Sápmi

Bolivias president Evo Morales besökte i förra veckan Norge, bl a för att studera hur norrmännen lyckas fördela intäkterna från olje- och gasutvinning i samhället och över tid. Som en speciell markering av sin urfolksstatus besökte han också sametinget i Karasjok - en visit av stor historisk och principiell betydelse för den samiska kulturen. Som man kunde vänta sig var det bara samiska medier som bevakade denna viktiga händelse.
Efter formella överläggningar med samiska politiker från hela Sápmi sa Morales att de kommit fram till att de ska samarbeta för Moder Jord och mänskligheten. Inför sametinget höll Morales ett tal utan manus där han underströk den motsättning som finns mellan urfolks respektfulla förvaltning av resurserna och kapitalismens sätt att ödelägga naturen.
- Vi kan inte leva utan Moder Jord, för hon är helig. Vi ska inte bara försvara urfolkens rättigheter och utan också planetens rättigheter, sa Morales.
Evo Morales är ju en mycket karismatisk person och i jämförelse med honom framstod oundvikligen sametingens ledare från Norge, Sverige och Finland som ganska bleka, även om Sara Larsson i sitt tal klämde till med:
- President Morales, som ledare för ett urfolk är det inspirerande för mig att höra en statschef tala om vikten att respektera Moder Jord. Det påminner mig om att vi urfolk måste ta ansvar för att i de stater vi lever vara med och förändra det sätt som dagens jakt på ekonomisk tillväxt hotar att ödelägga vår planet och kapa de band som gör oss människor till en del av naturen. Om vi fortsätter att ödelägga naturen så förstör vi även vår egen kultur.
Det mest överraskande vid Morales besök i Karasjok var att Saia Stueng, 17, från ungdomsorganisationen Noereh! oanmäld lyckades ta sig fram till Morales och framföra en önskan om mer samarbete mellan samiska ungdomar och ungdomar från Bolivia.
Hon uttryckte efteråt stor beundran för Morales starka ord om att leva i pakt med naturen och hon passade också på att ge en känga till sin egen sametingspresident Egil Olli (och även övriga samepolitiker får man förmoda):
– Vi behöver en president som inspirerar och inte bara snackar. Det är viktigt att Olli blir bättre på att använda urfolksperspektiv när han jobbar med viktiga saker, och törs använda starka ord för det han står för.