Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Jag strävar efter att manifestera det kosmiska i det jordiska genom shamansk aktivism.
Visar inlägg med etikett Peak Soil. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Peak Soil. Visa alla inlägg

måndag 20 september 2010

Valet försvårar och försenar omställningen

Efter en torftig valrörelse där de riktigt stora framtidsfrågorna undveks i högre eller mindre grad av alla partier (även Miljöpartiet) fick vi ett valresultat som var ännu bedrövligare än valrörelsen. Fortsatt borgerligt alliansstyre (i minoritet) och till råga på allt med ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Den nödvändiga omställningen av samhället till ett långsiktigt hållbart livssätt i balans med Moder Jord blir nu ännu mer skjuten på framtiden och därmed ännu svårare.
Vad vi kan vänta oss framöver är fortsatt satsning på biltrafik och vägutbyggnad, fortsatt satsning på kärnkraft, öppning för uranbrytning, fortsatt satsning på destruktivt industrijordbruk och plantageskogsbruk, fortsatt minskad biologisk mångfald, fortsatt övergödning av sjöar och vattendrag och allt detta i ett samhälle med ökande sociala skillnader. Samhället slits isär alltmer samtidigt som naturförödelsen tilltar. I sanning ett dystert perspektiv – i synnerhet i perspektiv av pågående klimatförändringar.
Naturligtvis har jag inga illusioner om att det rödgröna blocket på allvar skulle ha tagit itu med de uppräknade problemen och jag kan känna en viss förståelse för de gröna anarkister och primitivister som valde att bojkotta valet eftersom ingen deltagande part på allvar ifrågasatte tillväxtsamhället. Men, och detta är ett viktigt men, ett rödgrönt maktskifte hade kunnat inleda en uppbromsning av industricivilisationens värsta excesser och därmed hade det kunnat ge oss ett bättre utgångsläge inför den nödvändiga omställningen av samhället till en lägre konsumtionsnivå. Det hade också kunnat bromsa upp utvecklingen av sam-hället till ett sär-hälle. De väldiga problem som måste lösas framöver kräver nämligen gemensamma lösningar. Det finns inga individuella lösningar på predikament som Peak Oil, Peak Soil, Peak Phosphorus, Peak Water – ja Peak Everything.
Nu får vi räkna med en fyraårsperiod med ökande social och naturlig förödelse, ackompanjerad av gläfsanden från Sverigedemokraterna. Men, kära vänner, vi får göra som de tyska kärnkraftsmotståndarna, som har lovat regeringen Merkel en het höst efter beslutet att förlänga kärnkraftverkens drifttid med 8-14 år. Vi får lova alliansregeringen fyra heta år. Några av de stora stridsfrågorna framöver blir kärnkraft och uranbrytning, rovdrift på skog och jord, vargjakt och storskaliga vägprojekt som Förbifart Stockholm. Vi ses på barrikaderna, men glöm inte att det som krävs för de kommande stora omställningarna är att vi också ägnar oss åt det jag kallar Det stora återlärandet – att vi håller liv i och tillägnar oss praktiska kunskaper om hur man lever i ett post-olje-samhälle, i balans med Moder Jord. Och kom ihåg att den paleolitiska världsrevolutionen bara är i sin linda och att dansen i Det stora kosmiska kretsloppet fortsätter!

måndag 29 mars 2010

Peak Soil – matjorden försvinner

Livslängden hos civilisationer beror till stor del på hur länge de förmår bevara och behålla sitt skikt av matjord, Moder Jords hud. Industricivilisationen håller på att föröda sina egna existensbetingelser genom att i likhet med tidigare civilisationer konsumera jord snabbare än den bildas. Det är några av slutsatserna i boken Dirt – The Erosion of Civilizations av geologen David R Montgomery, verksam vid universitetet i Seattle.
Dirt är en djuplodande undersökning av hur civilisationer genom årtusendena, med början i Mellanösterns tidigaste jordbrukssamhällen, har behandlat och framför allt misshandlat det tunna och livgivande skiktet av matjord – gränssnittet mellan geologi och biologi. Matjord, som har bildats genom långsamma geologiska processer och istidernas söndermalning och omfördelning av jord, kan eroderas bort av vind och vatten och okänsliga odlingsmetoder under några få sekler, och ibland några få decennier.
Med industricivilisationen har jordförstörelsen blivit global. Det industrialiserade jordbruket baserat på massiva insatser av fossila bränslen, konstgödning och växtgifter (också de är fossilbaserade) har accelererat problemen. I USA har t ex mer än en tredjedel av matjorden eroderats bort sedan nationen grundades. Jordbruket sitter fast i en ekonomisk och politisk modell där incitamenten ges till metoder som på kort sikt maximerar produktionen men som på lång sikt är förödande. Det gäller också de statskapitalistiska modeller som tillämpats i Sovjetunionen och Kina och som har förött jordar i enorm skala. Och kolonialismen har tvingat de så kallade utvecklingsländerna till att odla utarmande monokulturer av exportgrödor, som tobak och bomull. De exporterar helt enkelt sin egen matjord.
Montgomery beskriver ingående hur den moderna världen genom konventionella jordbruksmetoder upprepar tidigare civilisationers misstag, trots varnande röster och exempel. Vi behöver en ny jordbruksmodell, skriver han, vi behöver en ny jordbruksfilosofi, där jorden ses som ett dynamiskt, levande system och inte som en fabrik. Jordbruket måste ses och behandlas som en biologisk process och inte som en kemisk och industriell process. Montgomery kallar detta för en ny jordbruksrevolution. Det handlar om metoder, som i och för sig redan är kända, men som måste bli de normala: ingen plöjning, mera täckgrödor och växelbruk, andra grödor, mera naturgödsel och odlingar närmare eller rent av inne i städerna, urban agriculture.
Det oljebaserade jordbruket med konstgödsel och växtgifter kommer hur som helst att upphöra under detta sekel men omställningen till ett jordbruk i balans med Moder Jord måste inledas nu och borde egentligen ha inletts redan i förrgår. Alla måste inte odla, men det som odlas måste odlas som en del av Det stora kretsloppet.