Civilisationen är farlig

Den massutrotning av den amerikanska kontinentens urfolk som inleddes med Columbus landstigning 1492 orsakades till största delen av de sjukdomar som européerna förde med sig och spred, såväl oavsiktligt som avsiktligt. Och detta är en process som fortsätter än idag, i Nordamerika t ex i form av diabetesepidemier och alkoholism och i Sydamerika genom att nyligen kontaktade folk i Amazonas smittas med för dem okända infektionssjukdomar.
Survival International refererar en ny rapport från Brasilien som visar att 15 procent av korubo-indianerna har dött sedan år 2000. Korubo lever i Javaradalen i västra Amazonas och en del koruba kontaktades av brasilianska myndigheter 1996 med förödande resultat. De senaste tio åren har alltså nästan var sjätte korubo avlidit som en följd av kontakt med civilisationen och sjukdomar som hepatit B och D. Rapporten kritiserar den brasilianska regeringen för att trots kunskap om förhållandena inte ha skyddat indianerna eller erbjudit dem tillräcklig hälso- och sjukvård.
Jorge Marubo som tillhör marubostammen i Javaridalen säger: ”Brasilianska indianer fortsätter att massakreras av sjukdomar …. detta måste upphöra!”
Javaridalen är det näst största urfolksområdet i Brasilien. Där bor nästan 4000 indianer – kanamari, kulina, marubo, matsés, matis, tsohom djapá och korubo. Fortfarande har majoriteten av korubo undvikit kontakt med civilisationen. Om de vill ha kontakt måste det vara upp till dem själva att bestämma och kontakten måste i så fall ske på deras villkor.

Columbusdagen och Hall of Shame

Med anledning av Columbusdagen – 518 år efter Columbus ankomst till Amerika - publicerar Survival International en lista över de fem företag som beter sig allra värst mot urbefolkningar – Top 5 Hall of Shame. Här är de fem företag som i störst utsträckning kränker urbefolkningarnas rättigheter:
GDF Suez, som till del ägs av den franska staten. Bolaget är djupt inblandat i bygget av Brasiliens största vattenkraftdamm, Jirau-dammen – en damm som kommer att föröda livsbetingelserna för urfolk som hittills lyckats hålla sig undan industricivilisationen.
Perenco/Repsol. Det brittisk-franska oljebolaget Perenco och det spansk-argentinska Repsol exploaterar områden i norra Peru där det finns urbefolkning som ännu inte kommit i kontakt med civilisationen och som motsätter sig exploateringen.
Samling, ett malaysiskt skogsbolag som kalhugger skogar i Sarawak på Borneo där Penanfolket lever. Penaner som har försökt stoppa avverkningarna har gripits av polisen. Samlings chef har offentligt hävdat att penanerna inte har någon rätt till skogen.
Wilderness Safaris som nyligen öppnade ett lyxhotell i Kalahari-reservatet i Botswana. På hotellet finns bl a swimmingpool trots att san-folket på vars område hotellet byggts förvägras tillgång på mat och vatten av regeringen i Botswana. Avsikten är att tömma reservatet på bofasta människor.
Yaguarete Pora, ett brasilianskt jordbruksföretag som vill avverka ett stort skogsområde I Paraguay trots att man vet att okontaktade ayoreo-indianer lever där. Andra medlemmar av stammen driver en rättsprocess för att få laglig rätt till marken.
Survivals direktör Stephen Corry säger: “De här bolagen symboliserar allt som Columbus står för idag – strävan efter pengar och profit på bekostnad av folk som helt enkelt vill bli lämnade ifred i sina egna områden”.

Seger för urfolk över gruvjätte

Dongria Kondh vs Vedanta blev förvånansvärt och mycket glädjande en seger för urfolket i den indiska delstaten Orissa. Dongria Kondh som består av 8 000 människor har i flera år gjort motstånd mot det brittisk-indiska gruvbolaget Vedantas planer på en stor bauxitgruva vid det heliga berget Nyamgiri och nu har Indiens miljöminister stoppat de kontroversiella gruvplanerna, rapporterar Survival International.
Beslutet är också en seger för alla som engagerat sig i kampen mot Vedantas planer, framför allt Survival International som fått 10 000 personer att skriva protestbrev till den indiska regeringen. Den indiske miljöministern säger nu att Vedanta har gett prov på ett chockerande och högljutt förakt för urbefolkningars rättigheter. Tidigare har den norska staten och Church of England sålt sina aktier i Vedanta i protest mot de kontroversiella gruvplanerna.
Jo Woodman i Survival International säger i en kommentar:
- Detta är en seger som ingen trodde skulle vara möjlig. Kampanjen för Dongria Kondh blev ett lackmustest på huruvida en liten, marginaliserad stam kan stå upp mot ett massivt multinationellt bolag som har en armé av lobbyister och PR-firmor och regeringens öra. Otroligt nog har Dongrias mod och orubblighet tillsammans med stödet från många människor i Indien och Survivals anhängare världen över segrat.

Nytt hopp för Dongria Kondh

Det brittiska gruvbolaget Vedantas planer på att bryta bauxit vid det heliga berget Nyamgiri i den indiska delstaten Orissa har drabbats av ytterligare ett bakslag. Nu har en utredning från Indiens miljödepartement slagit fast att gruvplanerna är ett direkt hot mot överlevnaden för Dongria Kondh-folket.
Enligt Survival International anklagar den indiska regeringsrapporten Vedanta Resources för att ha brutit mot indiska lagar och för att man tillsammans med lokala myndigheter har förfalskat dokument om Dongria Kondh i ett försök att få igenom gruvplanerna. Rapporten slår fast att den planerade gruvan skulle få förödande konsekvenser för Dongria Kondhs kultur, religion och ekonomi. Att tillåta bauxitbrytning där skulle vara olagligt heter det. Det slutliga beslutet om gruvplanerna kommer att fattas av den indiska centralregeringen.
En bakgrund till gruvstriden i Orissa finns i en tidigare text på min blogg. Tidigare har den norska staten och Church of England sålt sina aktier i Vedanta i protest mot de kontroversiella gruvplanerna. Survival International driver kampanj mot gruvplanerna och för Dongria Kondh-folket. Den kan man stödja här .

Dammbyggen hotar urfolk

Idag är det FN:s urfolksdag och då passar Survival International på att publicera en rapport om hur allt fler dammbyggen hotar urfolkens existens. Jakten på ”grön” energi har lett till en boom för dammbyggen och Världsbanken pumpar in 11 miljarder US-dollar i 211 olika vattenkraftprojekt världen över.
Världsbanken är dock inte den största finansiären av dammbyggen numera – den rollen har tagits över av den kinesiska staten. Kinesiska statliga banker är t ex med och finansierar dammbyggen i Sarawak i Malaysia, som hotar penan-folkets existens, och överväger att gå in i bygget av en jättedam i Omo-floden i Etiopien – ett bygge som kan utplåna åtta olika urfolk. Detta bygge har jag tidigare skrivit om här.
En positiv nyhet som kan sätta käppar i hjulen för Omo-flodens uppdämning är att Europeiska Investeringsbanken har beslutat att dra sig ur projektet. Mer om detta hos Survival International.
Dammbyggen nådde en global topp under 1970-talet, men en omfattande kritik mot effekterna för natur och urfolk i kombination med sjunkande oljepriser ledde till en kraftig nedgång för vattenkraftsutbyggnaden under 1980- och 1990-talen. Som en följd av stigande oljepriser och oron för klimatförändringar har intresset för vattenkraft ökat igen – och därmed också hotbilden mot urfolken. Ett flertal exempel ges i rapporten från Survival International som kan läsas i sin helhet här.

Etiopisk damm hotar 200 000

I södra Etiopien håller ett italienskt bolag, Salini Costruttori, på att bygga en jättelik kraftverksdamm i Omo-floden på uppdrag av den etiopiska staten. När dammen står klar 2012 kommer den att ha skapat en sjö som är 15 mil lång och ha dränkt stora delar av landskapet där flera ursprungsfolk lever. Enligt organisationen Survival International hotar dammen existensen för 200 000 människor – dels de som lever och odlar längs den 76 mil långa floden, dels de som lever och livnär sig vid Turkanasjön i Kenya.
På organisationens webbsajt kan man skriva på en namninsamling för att få stopp på bygget, som finansieras av Afrikanska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken(!), Världsbanken och den italienska staten. Avsikten med bygget är att producera el men den etiopiska staten planerar också att hyra ut mark till utländska bolag för odling av export- och energigrödor med hjälp av konstbevattning från dammen.
Går det att stoppa dammbygget? Ho vet. Byggnationen har pågått sedan 2006 och sattes dessutom igång två år innan den etiopiska miljöprövningen var klar! Men följderna för naturen och urbefolkningarna är så stora att man måste försöka. Det som gör Omo till en så viktig flod är att den årligen svämmar över sina bräddar och då släpper ifrån sig bördigt slam, vilket är grundförutsättningen för de jordbrukande folk som bor i floddalen. Dammen kommer att upphäva de naturliga flödena och dramatiskt minska vattenflödet nedströms dammen till Turkanasjön. Hela områdets ekosystem kommer att rubbas kraftigt och därmed också livssätt och överlevnad för minst 200 000 människor.
Vatten vill strömma fritt och att dämma upp strömmande vatten i dammar får förr eller senare alltid negativa följder för människor, djur och natur. Den jättelika Asswandammen i Nilen är ett avskräckande exempel. Nilens årliga översvämningar med näringsrikt slam är ett minne blott, dammen håller på att slamma igen, havet tar tillbaka mark i Nildeltat och tidigare bördig jordbruksmark förvandlas till saltöken.

Urfolk hotas av brasilianska biffkor

Survival International har dragit igång en internationell brevkampanj för att skydda en grupp indianer i Paraguay som hittills har lyckats undvika kontakt med industricivilisationen. De tillhör stammen Ayoreo-Totobiegosode, som sedan 1993 har försökt få formell juridisk äganderätt till sitt område.
Delar av stammen lever helt utanför industricivilisationen men hotas nu av skogsavverkningar som ett brasilianskt boskapsbolag planerar för att öka sin köttproduktion. Det brasilianska bolaget, Yaguarete Porá, äger 78 000 hektar mark som delvis används av Ayoreo-Totobiegosode . De planerade avverkningarna ligger inom det område som stammen gör legala anspråk på.
Den internationella brevkampanjen riktar sig till Paraguays nye vänsterpresident Lugo som under valkampanjen lovade att skydda landets urfolk men ännu inte har gjort något för att leva upp till vallöftena. Du som läser dessa rader kan bidra genom att gå in på Survivals webbsajt och gå med i kampanjen. Och så kan du sluta köpa brasilianskt nötkött om du inte redan har gjort det. Det marknadsförs som ett naturligt kött men vi vet ju att biffdjuren betar på mark som tillhör urfolk och där skogar med stor biologisk mångfald har skövlats.