Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Denna blogg söker realisera den gamla nordiska definitionen av begreppet visdom som insikt i världen och i det fördolda.

torsdag 18 mars 2010

Hur långsiktig är motorsågen?

Att hugga sin vedbrand är en meditativ verksamhet i närkontakt med landskapet och Det stora kretsloppet. Ja, egentligen är det en andlig verksamhet, en ceremoni, ett djupgående samtal och energiutbyte med Moder Jord. Men är det det även om man använder motorsåg? Jag ställer frågan efter ett par soliga dagars arbete i skogen i Norduppland. Kroppen är dovt trött, men tänkandet högaktivt.
Jag har sedan jag inträdde i De äldstes krets skaffat en motorsåg. Det tar för hårt på knän och axlar att ligga på knä och fälla småträd med handsåg. Och något annat än småträd är inte att tänka på med detta redskap. I och för sig är själva sågandet en rätt så meditativ syssla, men som sagt – den åldrande kroppen tycker inte om den. Och sågningen är enligt min uppfattning inte alls så meditativ och andlig som den efterföljande vedklyvningen med hjälp av yxa. Allra bäst fungerar den processen med handsmidda yxor – gärna med yxsmedens initialer instämplade i stålet.
Kan motorsågen vara en långsiktigt hållbar metod att ordna sin vedbrand? Jag tror det. Den är ett uttryck för en småskalig mittemellan-teknik som förlängning och förstärkning av den mänskliga individen. Motorsågen kan bara användas av en person, den kräver en hel del fysisk ansträngning och eftersom den är ett farligt redskap måste man vara fullständigt närvarande i arbetet. Man måste också ha känsla för skog och träd. Det gäller att fälla rätt träd, det gäller att få dem att falla rätt och sedan kvista och såga upp trädet i lagom långa bitar för den kommande yxklyvningen. Motorsågen är en 50-talsteknik, som visserligen ökar effektiviteten i skogsarbetet jämfört med handsågen, men den är inget lämpligt redskap för det industriella skogsbrukets jättelika kalavverkningar. Motorsågen lämpar sig bäst för skonsam gallring av skogen och kan därför sägas vara ett redskap för ett skogsbruk som ingår i det stora kretsloppet.
Än så länge drivs motorsågar av fossilt baserade bränslen, även om den så kallade akrylatbensinen ger betydligt mindre utsläpp än vanlig bensin. Men om den ska bli ett redskap på verkligt lång sikt i ett småskaligt och skonsamt skogsbruk måste det komma nya bränslen som baseras på – ja just det – skogen. Med detta sätter jag punkt för att gå ut i vedboden och hämta in en korg från fjolårets avverkning. Samtidigt kan jag stirra rakt upp i marskvällens överdådiga stjärnhimmel och förnimma Det stora mysteriet. För att därefter djupt kontemplera min relation till skogen med vedbranden mumlande skogens visdom i köksspisen.