”Om det är olja ni vill ha, då ska ni få olja” (You want oil?... I'll give you oil.) De orden läggs i Moder Jords mun när sajten Life-after-the-Oil-Crash kommenterar oljeutblåsningen i Mexikanska golfen efter explosionen på BP:s plattform Deepwater Horizon. Explosionen och utsläppet kom bara några dagar efter det att Obama-administrationen gett grönt ljus till nya oljeborrningar i känsliga kustområden som tidigare varit undantagna. Så visst kan man skönja ett samband och en möjlig medveten handling från Moder Jord.
För egen del lutar jag mer åt att katastrofen i Mexikanska golfen – vars omfattning ännu är omöjlig att förutsäga – är en sorts smärtreaktion från Moder Jord. Hon är ett levande väsen som naturligtvis reagerar på attacker och övergrepp precis som andra levande varelser. Men för det energislukande amerikanska samhällssystemet är budskapet näst intill övertydligt. Moder Jord pekar med hela handen och säger: Ändra inriktning på det ni håller på med!
När man som jag just kört runt i några veckor i den sol- och vindintensiva amerikanska sydvästern slås man av flera saker som visar hur långt efter den övriga världen USA ligger när det gäller att planera för en energifattig framtid och hur lågt medvetandet om energifrågor är bland den amerikanska allmänheten. På de 400 mil jag körde såg jag ett enda (!) vindkraftverk – och det var ännu inte i drift. Den enda solenergianläggning jag såg fanns på Indian Pueblo Cultural Center i Albuquerque. Och bensinen kostar fortfarande bara hälften av vad den gör i Europa.
Industricivilisationen – allra mest påtagligt i USA – har plöjt ner enorma belopp i bilismens infrastruktur. Resurser som svårligen kan användas till något annat än att föda bilismen – de enorma motorvägssystemen runt de stora städerna (i och för sig mycket funktionella och lätta att navigera i), det finmaskiga nätet av bensinstationer, parkeringsplatserna, de till ytan enorma förorterna som kräver bil för att kunna bebos, shoppingcentrumen som byggts som appendix till motorvägssystemet. Man kan verkligen bli dystopisk inför framtiden när man ser/använder detta system.
Oljeutblåsningen i Mexikanska golfen visar hur ytterst nära katastrofens gräns vi rör oss med våra mänskliga handlingar. Majoriteten i våra samhällen blir alltmer avskärmade från naturen och naturens rytmer samtidigt som samhället i stort paradoxalt nog har blivit hyperkänsligt för ”störningar” från naturliga kretslopp och händelser. Ett strömavbrott får lätt en hel stad eller ett helt land att mer eller mindre fullständigt stanna upp. Ett askmoln från Island (med vulkanmått ganska litet) lamslår flyget över hela Europa i dagar. Avbrott i oljeleveranser eller chockhöjning av oljepriset kan få transportapparaten (och därmed mycket av handeln, även med dagligvaror) att upphöra. En strategi för att komma ur denna hybris kännetecknas av ord som ofta innehåller ledet åter: återknyta, återlära, återbörda, återvända, återanvända, återge, återkomma. Ni kan säkert fylla på listan själva.