Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Denna blogg söker realisera den gamla nordiska definitionen av begreppet visdom som insikt i världen och i det fördolda.

lördag 3 april 2010

Växande motstånd mot oljesanden

De två veckorna fram till den 15 april har i år utnämnts till ”BP:s två skamliga veckor” (BP Fortnight of Shame ). Anledningen är att det brittiska oljebolaget BP, med förre Ericsson-chefen Carl-Henrik Svanberg som styrelseordförande, är på väg in i den smutsiga utvinningen av så kallad oljesand i Alberta i Kanada sedan man köpt in sig i Sunrise-projektet där 200 000 ton olja utvinns per dag med hjälp av stora mängder naturgas och vattenånga.
De definitiva besluten om BP:s satsning på oljesand ska fattas senare i år och initiativtagarna till skamveckorna hoppas få oljekoncernen att backa från denna osedvanligt smutsiga verksamhet, som fått beteckningen Tarmageddon. Idag utvinns oljesand i Alberta i ett område lika stort som England. Resultaten är förödande: stora kalhyggen och ett ”månlandskap” med enorma avfallsdammar, som hotar grundvattnet. Områdets urbefolkning är motståndare till verksamheten liksom miljö- och naturskyddsorganisationer. Bakom aprilkampanjen står bland andra UK Tar Sands Network och Indigenous Environmental Network . Kampanjen ska kulminera med demonstrationer mot BP världen över den 10 april, några dagar före BP:s årliga stämma.
Carl-Henrik Svanberg har gjort tappra försök att försvara utvinningen av oljesand men visar bara att BP:s försök att skaffa sig en miljöimage genom att uttyda sitt namn som Beyond Petroleum är en fräck dimridå. Den smutsiga och mycket energikrävande utvinningen av olja ur oljesanden medför att utsläppen av växthusgaser är 3-5 gånger så höga som för konventionell olja. Och eftersom även oljesanden har sin peak så är dess energitillskott till industricivilisationen högst tillfälligt. Naturförstörelsen är så omfattande att den enda möjliga hållningen till oljesanden är att lämna kvar den i marken.