Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Jag strävar efter att manifestera det kosmiska i det jordiska genom shamansk aktivism.
Visar inlägg med etikett ceremonier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ceremonier. Visa alla inlägg

torsdag 3 september 2026

Norrshamans verksamhet hösten 2026


Efter en sommar som präglades av ”det nya normala”, dvs instabila vädermönster i form av torka och en osalig blandning av höga och låga temperaturer, utebliven och oväntad nederbörd, är det dags att dra upp riktlinjerna för höstens verksamhet. Sommarens observationer och kontemplation av de stora jordiska och kosmiska processerna har lett till att jag nu kommer att fokusera på att försöka skriva några nya texter. Det innebär en del nyheter för norrshamans böcker som jag efterhand kan berätta om här på bloggen. Mina fysiska böcker kommer fortsättningsvis att vara mitt huvudsakliga sätt att kommunicera med omvärlden. 

Det här innebär att jag inte kommer att lägga ut några längre texter vare sig på hemsidan norrshaman.net eller här på bloggen. Till detta finns många skäl – några av dem handlar om att jag vill skydda mina tankar från att utnyttjas av Big Techs olika AI-projekt, som primärt syftar till att ytterligare fjättra internetanvändarna och öka kapitalets valorisering. Nej tack till det! AI bör betraktas som mänsklighetens (och Moder Jords) fiende och var och en behöver utifrån insikt i detta komma fram till ett kreativt förhållningssätt. Det är ju svårt, för att inte säga ogörligt, att helt lämna den digitala världen, men man kan ju minska eller minimera sitt samröre.

Norrshamans höst 2026 i korthet:

1.     1) Nya texter kommer. Fokus ligger på mina fysiska böcker. De kan beställas antingen direkt från norrshaman@proton.me, från nätbokhandlar som Adlibris, Bokus och Bokbörsen, eller från vanliga fysiska bokhandlar. 

2.     2) Ingen kurs under hösten.

3.     3) Fortsatt dagliga ceremonier i resonans med det kosmiska medvetandet.

4.     4) Gemensamma ceremonier med andra människor i enlighet med årshjulets högtider och enligt den övergripande intentionen ”Må mänskligheten sluta fred med Moder Jord. Må världens skönhet återställas. Skogarna, bergen, vattnen och livets mångfald ska leva.” Fullt möjligt att som individ delta från sin egen plats. 

5)    5) De stora frågorna som ceremoniell aktivism bör fokusera på är framför allt planerna på mineralutvinning och nya gruvor, som ju hänger intimt samman med Big Techs gränslösa krav på material, energi, vatten och mark för de jättelika datorhallar som nu växer upp med oroande fart (välkomnade av aningslösa politiker) runt om i världen. På många håll, även i USA, möts nu sådana projekt av ett allt starkare gräsrotsmotstånd. AI är Moder Jords fiende.

6.     6) Klimat- och miljörörelsens stora klimatdemonstration den 24 augusti har gett Moder Jords försvarare ett visst momentum, men demonstrationens huvudmål att påverka de politiska partierna till krafttag mot klimatkaoset tycks falla på hälleberget. Den styrande politikerklassen är fastsurrad vid den kapitalistiska skutans mast och ett första steg för ett kreativt försvar av Moder Jord är att släppa alla illusioner om kapitalismen och dess så kallade värdeproduktion. 

torsdag 1 januari 2026

Det ceremoniella årshjulet för nådens år 2026


För dem som vill hjälpa till i arbetet med att laga världen, läka jorden och återställa världens skönhet finns numera ett ceremoniellt årshjul som man kan ansluta till. Vi är en grupp Elders som samordnar vårt ceremoniella arbete med hjälp av detta årshjul och den övergripande intentionen
Må mänskligheten sluta fred med Moder Jord. Må världens skönhet återställas. Skogarna, bergen, vattnen och livets mångfald ska leva! Må våra hjärtan flätas samman till Ett i beslutsamhet och styrka för framtida generationer.

Våra ceremonier genomförs enligt översikten nedan, där vi i möjligaste mån behållit traditionella svenska namn på dagarna men även fått nyskapa några. Ibland hålls ceremonierna offentligt men annars i mindre sammanhang och vår rekommendation är att var och en som vill medverka kan göra det enligt devisen ”gräv där du står”, dvs ceremoniera där du är. Man kan ceremoniera ensam, men är då likväl samordnad i väven med alla andra som följer detta årshjul. Och man kan skapa egna ceremonigrupper för ändamålet.

Årscykeln innehåller åtta ceremonitillfällen och för 2026 gäller följande dagar:
1 februari – Kyndelsmäss.
20 mars – Vårdagjämning.
30 april – Majafton/Völvans mässa.
21 juni – Sommarsolstånd.
1 augusti – Moder Jords mässa/Första skörden.
23 september – Höstdagjämning.
1 november – De dödas fest/Allhelgona.
21 december – Vintersolståndet.

Under den övergripande intentionen kan man naturligtvis lägga till konkreta intentioner i många olika frågor där det finns möjligheter att ingripa till Moder Jords försvar. De stora hoten mot jorden kommer i vårt land främst från planerna på att bygga ny kärnkraft och bryta uran och andra mineraler under så kallad grön täckmantel. Och så har vi det industriella skogsbruket som hotar den biologiska mångfalden och livets väv. Som ni ser: stora, viktiga och akuta frågor att ta sig an. Kom ihåg Yaakovs ord: ”Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan.”

För egen del fortsätter jag min andliga arkeologi för att ur Drömtidens shamanska och gnostiska traditioner gräva fram kunskap som kan ge oss inspiration för det ödesmättade 21:a århundradet. När nya insikter kan formuleras kommer de att publiceras på bloggen och hemsidan och kanske också ge uppdateringar av mina böcker. Kurser och föredrag minimeras under 2026; bara ett föredrag (18 februari) och en kurs (19 april) är inplanerade. Välkomna! 

söndag 30 november 2025

Podd: Shamanistisk aktivism och ceremonier









I ett nytt avsnitt av podcasten "I grytan med Eriksson och Hagström" medverkar jag med ett samtal om shamanistisk aktivism och ceremonier. 44 minuter om hur Moder Jord kan försvaras och skyddas för framtiden genom magiska ceremonier.
Det handlar om ceremonins fyra grundläggande frågor: vad, var, när och hur. Vad: med vilken intention kan man ceremoniera? Var kan man genomföra en ceremoni - varsomhelst eller enbart på laddade heliga platser? När kan man ceremoniera - närsomhelst eller vid speciellt laddade tidpunkter och/eller vid synkroniciteter? Hur: A och O är den egna attityden som att släppa självviktighet, få stopp på den inre dialogen, bita av ödets trådar och ta fullt ansvar för vad ceremonin kan leda till.
Vi talar också om hur var och en som ceremonierar kan hitta sin egen väg och vad det kan innebära att göra ceremonin till en lovsång eller tacksägelse. Vad innebär det för den kosmiska energimetabolismen?
Vi kommer också in lite grann på Yeshua som shamansk arketyp och social revolutionär och vad Yeshuas bror Yaakov egentligen menade med att "den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan".
Ni hittar podcasten på Spotify.

torsdag 13 februari 2025

norrshamans verksamhet ömsar skinn

Allt fast förflyktigas. Allt befinner sig i dynamisk process. Så även Det Kosmiska Medvetandet, Det Stora Mysteriet, Wakan-Tanka. Alla som ödmjukt lyssnar till de kosmiska och jordiska flödena, alla som ger akt på synkroniciteter och vandrar en stig med hjärta kan utläsa viktiga budskap om vad som bör göras i vår tid. Så försöker även jag läsa av vad den kosmiska klockan visar, och den visar att min shamanska verksamhet behöver ömsa skinn för att kunna spela en kreativ roll i det stora kretsloppet.

Det innebär att det blir en del förändringar framöver – förutom att jag genomför en digital detox, slår igen Facebooken och byter mejlleverantör. Jag tänker mig även fortsättningsvis arbeta som en vägvisare in i runornas och de heliga platsernas magiska världar, men det kommer att ske i mindre skala och sammanhang än tidigare. Kursen Magiska runor och Moder Jord den 12-13 april blir min sista ”stora” kurs, i alla fall under överskådlig tid. Alla detaljer om den kursen hittar du på min hemsida, närmare bestämt här. Under hösten kommer jag att erbjuda en cirkelvandring i runmagins värld med tre eller fyra träffar på olika platser. Detaljer kommer här och på hemsidan före sommaren.

Det övergripande temat för dessa cirkelvandringar är ”djup kontemplation i naturen” och ”manifestation av det kosmiska i det jordiska”, dvs praktisk magi.

Samtidigt fortsätter jag med förlagsverksamheten. Mina klassiker kommer att finnas kvar och då och då bli lite uppdaterade – det gäller Sejd, Runmagi och shamanism, Shamansk runmagi: Kort introduktion och Svartkonstbok. Under våren kommer också en uppdaterad och kraftigt utvidgad version av mitt shamanistiska manifest, Shamanistiska manifestet 2.0.

Det tredje benet i mitt shamanska arbete – ceremonierna – kommer att i viss mening intensifieras samtidigt som de också alltmer går ”under radarn”. Det blir alltså inga stora upprop i sociala medier utan infon delas i mindre nätverk. Vill du vara med i ceremoniverksamheten behöver du meddela detta via mejl: norrshaman@proton.me

tisdag 2 januari 2024

Norrshaman 2024: kurser, föredrag, ceremonier


2 februari
: Imbolc/kyndelsmäss. Öppen ceremoni på temat ”Skogarna, bergen och vattnen ska leva!” Plats: varhelst man befinner sig. 

3 april - OBS nytt datum! : Föredrag plus vårceremoni på Jordstrålningscentrum, Kammakargatan 56, Stockholm. Tema: ” Magiska runor och svartkonst för att rädda jorden?” Info: norrshaman.net

20-21 april: Kurs på temat: ”Magiska runor, heliga platser, shamanistisk aktivism”, utomhus strax norr om Stockholm. Arrangör: Jordstrålningscentrum. Info på norrshaman.net

22 september: Öppen höstdagjämningsceremoni. Tema och plats: info kommer.

27-29 september: Kurs i Tallinn, Estland. Tema: ” Rune Magic and Shamanism. Wisdom and Power from Earth and Cosmos.” Info på norrshaman.net och Facebook: Ruunide maagia ja Põhjala šamanismi kursus Jörgen I. Erikssoniga | Facebook 

13 oktober: Runmagi och ceremoniell aktivism. En praktiskt inriktad dag med magiska runor på en helig plats. Strax norr om Stockholm. Info på norrshaman.net

21 december: Öppen ceremoni vid vintersolståndet. Tema: Ars ok fridar. Plats: Rösaring, Upplands-Bro och varhelst man befinner sig.

Mer info om evenemangen finns redan eller kommer att finnas på norrshaman.net och norrshaman.blogspot.com. Utöver dessa evenemang kan det med rätt kort varsel dyka upp olika ceremonier till försvar av Moder Jord.

torsdag 28 oktober 2021

Göteborgs stadsshamaner - Shamansk aktivism (4)

 
I Göteborg finns ett väldigt intressant och viktigt shamanskt initiativ som går under namnet Gothenburg City Shamanism. Det här en är modern form av shamanism som vilar på uråldrig grund och som tar itu med verkliga och systemiska obalanser i vår egen tid.

Föreningen bildades 2021 och jag citerar ur de mycket välformulerade stadgarna om föreningens ändamål: 

Vi vill undersöka hur vi kan inhämta och ta med oss naturens krafter och kunskap till den moderna stadsmiljön och där utveckla en stadsshamanism i Göteborg. Med hjälp av gamla och nya shamanska tekniker, men även med hjälp av olika former av social aktion och interaktion, vill vi skapa en stads-shamanism där:

• Vi som vänner håller varandra flytande i den grå vardagen, men där vi även är beredda att gå på djupet angående hur man skapar en fredlig, tillitsfull och hållande kommunitet.

• Vi kommer i kontakt med vårt inre djuriska, nakna och vilda vara, som är förkastat och fördöms i vårt samhälle i dag.

• Urfolkens trummor och andra spirituella verktyg har blivit förstörda och förkastade, så även deras heliga platser. Vi vill lära oss ta fram nya verktyg, finna nya platser, eller lära oss ta gamla platser i bruk, så vi kan utöva vår shamanism.

• Uppsöka platser där oförrätter och övergrepp skett som till exempel: avrättningsplatser, gamla mentalsjukhus, gamla fängelser, och där genomföra shamanska ceremonier för att skapa hågkomst och upprättelse för de människor som där har farit illa, och på så sätt även bli varse om de grupper som lever i utsatthet i dag och undersöka hur vi shamanskt kan bistå dem.

• Utforska hur vi genom shamanska aktiviteter, tillsammans i grupp, kan läka de trauman och kränkningar vi fått utstå i kontakt med myndigheter som Socialtjänsten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen. Migrationsverket, Psykiatrin och Polisen, men även de trauman och mentala sår vi fått genom interaktion med familjer, vänner eller andra individer eller organisationer.

• Särskild Målsättning: När vi praktiserar en sådan shamanism vet vi att vi får tillgång till våra inre spirituella krafter. Dessa skatter tänker vi använda oss av för att tillsammans drömma fram ett mer Rättvist och hållbart Göteborg.

På gruppens Facebook-sida kan man ta del av den typ av ceremonier och arrangemang som anordnas. Här följer Gunnar Larssons berättelse om verksamheten:

”Gothenburg City Shamanism startades inom Rättvis forumteater. Ett socialmobiliseringsprojekt för personer med erfarenhet av hemlöshet, psykiatri eller annan form av utsatthet. Projektets syfte var att låta deltagarna processa fram sina egna sociala mobiliseringsstrategier med hjälp av olika gruppaktiviteter, mestadels forumteater, en interaktionsmetod framarbetad i Brasilien med starka band till Paulo Freires ”De förtrycktas pedagogik”. Jag som ledare hade som uppgift att aldrig moralisera eller försöka styra över deltagarnas val och vilja. På deltagarnas uppdrag bjöd vi in Jonathan Horwitz och Zara Waldebäck från Scandinavian Centre for Shamanic Studies till en workshop och började sedan ha kontinuerliga trumningar själva. När Räddningsmissionen, som var huvudman för vårt projekt, fick reda på att vi praktiserade shamanism tvingades vi lyfta ur vår shamanska gruppverksamhet och bildade då Gothenburg City Shamanism.

Vi firar gärna oss själva som rebeller och överlevare (jag är själv incestöverlevare) och ser på vårt lidande som ett slags shamanic disease (ett kall). Med en känslighet för orons energier har vi förmågan att söka oss till platser där oförrätter begåtts. Dit går vi i grupp och möter de energier i ceremonier som kallat oss. Syftet är att starta upp processer av återupprättelse och läkande för dem som drabbats på platsen, att uppmärksamma grupper som är utsatta för liknande situationer i dag, samt att ge vittnesmål från dem av oss som har upplevt liknande situationer i sina liv. Vittnesmålen är något vi börjat använda oss av nyligen och som upplevs som mycket kraftfullt. Eftersom flera deltagare är eller har varit med i NA (Anonyma narkomaner), där just vittnesmål är en central del av verksamheten, har det varit tämligen enkelt att genomföra dessa ceremonier på ett vördnadsfullt sätt. 

Vi lever i en tid då skam och tystnadskulturens bojor börjar tappa sitt grepp och identifierar oss med rörelser som Me Too och Black Lives Matter. Eftersom vi ser oss som en del av en större proteströrelse försöker vi inte tvinga in varandra i tankebanor omkring fred, kärlek eller förlåtelse, vilket i våra ögon kan verka direkt förtryckande, eftersom vi vet av erfarenhet att traumats bumerang när som helst kan komma flygande med en oerhörd styrka och slå sönder det vi strävar efter. Vi tar oss däremot friheten att ta med oss vår ilska, sorg och frustration i våra ceremonier eftersom samhället i övrigt (psykiatrin, kyrkan och andra indoktrineringsorganisationer) förväntar oss att vi ska ”komma över våra sorger” och ställa in oss i ledet i ett samhälle som oftast är orsaken till vårt lidande. Därför behöver vi ett andligt forum där vi har möjlighet att avreagera oss. Vart vår gemensamma shamanska process sedan leder oss återstår att se… Vad vi dock vet är att då vår kapitalistiska världsordning är uppbyggd av landstölder, kolonisation, slavhandel och häxbränningar är behovet av shamansk återupprättelse för de levande, döda och de kommande, oändligt.

Rent praktiskt använder vi oss mycket av trumresor och våra hjälpare för att ta fram ceremonier, eller bygger vidare på ceremonier vi lärt oss av andra. En ceremoni kan startas genom att vi kallar in våra hjälpare och platsens rådare, förklarar syftet med ceremonin. Ritar en ring med en käpp, häller vin eller mjölk i ringen, trummar och dansar i eller runt ringen för att öppna upp ringen till en portal. Sedan kanske vi läser egna vittnesmål, och bränner sedan papperet de var skrivna på i en reningseld. Sedan trummar vi och dansar igen och stänger sedan cirkeln och avslutar ceremonin med en sharing. Ibland tar deltagare med sig smärta därifrån som man får försöka tränga bakom och förstå med hjälp av fler trumresor. Framöver kommer vi även bjuda personal och brukare från psykiatrin till workshops för att undersöka hur vi kan använda oss av shamanism för personal och brukare tillsammans. Vi har tidigare genomfört återupprättelseceremonier vid Restads mentalsjukhus kyrkogård, Gullbergsbrohemmet (spinnhus), Lillhagens mentalsjukhus, där både före detta personal och patienter deltog, samt vid Rosenlundsgatan (känt prostitutionsstråk i Göteborg)där personer med erfarenhet av prostitution deltog. Vid Rosenlundsgatan planerar vi inom kort genomföra Svanens ceremoni, där vi ska fira oss själva som överlevare från olika slags övergrepp. Vi planerar även en resa till Stockholm/Uppsala i vår, där vi ska hålla ceremonier vid Dekanhuset, Danvikens Hospital och vid en häxbränningsplats där Hella Nathorst Böös ska leda en ceremoni. Vi söker samverkan och både brukarorganisationer och andra shamanska nätverk har börjat söka upp oss.” 

Gothenburg city shamans står för en levande shamanism, verksam på ett nyskapande sätt i det verkliga livet och samtidigt del i en uråldrig tradition om att hitta ett balanserat sätt att leva på jorden, ett sätt att vandra i skönhet. Respekt!

måndag 21 februari 2011

Ceremoniregler måste vara strikta!

I USA har den rättsliga processen inletts efter den tragiska svetthyddeceremoni i Sedona, Arizona, i oktober 2009 då tre personer omkom. De var deltagare i en Spiritual Warrior Retreat som leddes av James Arthur Ray – nu åtalad för tre fall av dråp. Efter den tragiska händelsen gjorde Arvol Looking Horse ett uttalande om ceremoniell etikett som har stor (och ständig) aktualitet. Arvol Looking Horse är beskyddare i 19:e generationen av den heliga pipa som i Drömtiden överlämnades till lakota/dakota/nakota av den vita buffelkalvkvinnan. Här följer en något nedkortad tolkning av Arvols uttalande:
Våra ceremonier handlar om liv och botande. Ända sedan den tid när denna uråldriga ceremoni gavs till vårt folk har döden aldrig varit en del av vår inikag’a när den utförs på rätt sätt. Idag översätts denna ceremoni som ”svetthydda” men den är mycket mer än så. Den termen passar inte med den verkliga innebörden vi lägger in i begreppet rening.
Inikag’a är den äldsta ceremoni som Wakan Tanka (Den Store Anden) gav oss. För 19 generationer sedan fick lakota/dakota/nakota-folket sju heliga boteriter av en andekvinna, Pte San Win (Vita buffelkalvkvinnan). Hon hade dessa riter med sig tillsammans med vår heliga c’anupa (pipa) och gav dem till vårt folk, när våra förfäder led i en svår tid. De skulle också hjälpa oss i framtiden, för ännu svårare tider som skulle komma. De skulle hjälpa oss att behålla anknytningen till vilka vi är som ett traditionellt kulturellt folk. Reglerna för hur man uppträder på i alla dessa ceremonier är mycket strikta eftersom vi arbetar med det andliga (egentligen: ande). Skaparen, Wakan Tanka, sa till oss att om vi förblir ödmjuka och ärliga kommer vi att behålla vår förbindelse med Inyan Oyate (stenfolket), som vi kallar våra farfäder, så att vi kan bota oss själva och våra älskade. Vi har fått en gåva att be och bota och måste förbli ödmjuka mot vår Unc’i Maka (Mormor Jord) och mot varandra. Inikag’a används i alla de sju heliga riterna för att förbereda och avsluta ceremonierna, liksom den heliga örnfjädern. Fjädern representerar våra förfäders heliga kunskap.
Vi ursprungsamerikaner (First Nations People) måste förtjäna rätten att ösa Mini Wic’oni (livets vatten) på Inyan Oyate (stenfolket) i Inikag’a-ceremonin genom att under fyra år genomföra visionssökningar (vision quests = utesittning i fyra dygn) och delta i soldansen under fyra år. Sedan får man genomgå en ceremoni där man blir målad – som ett erkännande av att man nu har förtjänat rätten att ta hand om någon annans liv genom en reningsceremoni.
Man måste också kunna förstå vårt heliga språk så att man kan förstå budskapen från Farfäderna, eftersom de är uråldriga, de är våra andeförfäder. De lever (egentligen: walk = går, vandrar) vår kultur och lär ut värdena i vår kultur genom att vara ödmjuka och kloka och genom att visa omsorg och medlidande.
Det som hände med den hoprafsade saunan som de kallade svetthydda (i Sedona) har inget att göra med vårt ceremoniella livssätt!
Min farmor som överlämnade knytet med den heliga pipan till mig sa att jag skulle bli den siste beskyddaren om inte folket bättrar sig. Angreppen på Mormor Jord är fasansfulla, övergreppen mellan människor fanns inte i vår kultur, övergreppen mot vårt folk har betecknats som folkmord, och nu upplever vi ett andligt folkmord!
Just nu skulle jag vilja be alla nationer på Mormor Jord att respektera vårt heliga ceremoniella sätt att leva och sluta exploatera våra Tunka Oyate (andliga farfäder).
I livets heliga cirkel där det inte finns något slut och ingen början!
Namah’u yo (hör mina ord).
Chief Arvol Looking Horse, 19th Generation Keeper of the Sacred White Buffalo Calf Pipe Bundle.
(En längre version av uttalandet finns på www.norrshaman.net)

söndag 14 november 2010

Att hitta kraft och hopp i mörkret (3)

När den undersökande reportern Judy Pasternak säger till en navajo-man i New Mexico som oroar sig för radioaktiv förorening av dricksvattnet att ”du måste vara arg” får hon ett omedelbart tillrättavisande svar: ”Vad gäller ilska, så tar man hand om den med bön. Jag kan inte ändra omständigheterna, men jag måste behålla harmonin”.
Dialogen återges i Pasternaks bok Yellow Dirt som handlar om uranbrytningens effekter i Navajo Nation. Den ger en läsupplevelse av förtvivlan och jag återkommer med en recension av denna gripande bok.
Vi är många i industricivilisationens kärnområden som känner en liknande förtvivlan som navajo-mannen inför den förstörelse som Moder Jord utsätts för. Vi är utsatta för detta trauma tillsammans med en rad andra arter, skogar, berg, sjöar, floder, hav, myrmarker, regn, vindar och klimatsystem – eftersom vi alla är ett och hänger samman med varandra i den stora kosmiska väven. Alla varelser känner av allt som alla andra varelser känner.
Traumat och förtvivlan kan leda till ilska och hat och få människor att utföra överilade handlingar men det kan också leda till depression och passivitet, till att man blir lamslagen av förtvivlan inför den väldiga omfattningen av naturförstörelse. Men traumat kan transformeras till en drivkraft för en positiv förändring genom ceremonier, som är en sorts bön, där man vågar se förstörelsen i vitögat och medvetet söker en försoning med traumat och med Moder Jord.
Man kan gå till botten med och i själva upplevelsen av traumat. Det gäller att bottna i lidandet, att ta till sig det helt och fullt under kontrollerade former. I en ceremoni av detta slag bjuder man Moder Jord och alla hennes invånare, synliga såväl som osynliga, att tala sitt lidande direkt till deltagarna. Som deltagare gäller det att ta in, att andas in, att intuitivt öppna sig för detta lidande och införliva det med sitt eget väsen, som ju egentligen inte är åtskilt från Moder Jords väsen. Det handlar om att sammansmälta med och bli ett med traumat och lidandet och när man har nått botten i den upplevelsen är det ceremonins uppgift att omvandla traumat till en kraft som vill vända sig utåt igen och ge ett kreativt bidrag till Den stora väven. Man har andats in lidandet och andas nu ut det igen. Traumat har transformerats i ceremonicirkeln och energin kan vända utåt för att i stället spela en positiv, kreativ roll i Det Stora Kretsloppet, t ex för att skydda hotade arter eller balansera klimatet. Man släpper helt enkelt ifrån sig kraften och om man gör det i ett rent och ärligt syfte så gör man det också möjligt för det osynliga, att använda denna kraft på bästa möjliga sätt.
En ceremoni av detta slag kan, om den görs på rätt sätt, bli en boteprocess för tanke, kropp och landskap, en boteprocess både för de enskilda deltagarna och för Moder Jord och en boteprocess för relationen mellan deltagarna och Det stora kretsloppet. Deltagarna har fått möjlighet att identifiera sig med Moder Jords trauma och lidande och samtidigt fått möjlighet att ge sitt eget trauma en kreativ utväg.

söndag 25 juli 2010

Att bjuda in och samspela med regnet

Efter nära fyra veckors värme och torka kom i natt ett mycket efterlängtat regn även i Uppland. Jorden, växterna, djuren och vi människor jublar! 25 millimeter säger regnmätaren – alltså egentligen mer än en rotblöta, men eftersom marken var starkt uttorkad är frågan hur långt vätan orkar tränga ner. För potatisen, morötterna och övriga grödor i trädgårdslanden var detta ett välsignat regn som banar väg för goda skördar. För blåbär och hallon kan regnet ha kommit för sent – mycket av bärriset har redan hunnit vissna, men den som söker kan hitta såväl blåbär som hallon även i denna torra trakt av landet. För träden som redan gulnat sina löv som försvar mot torkan kom regnet för sent, men för dem som lyckats behålla sina löv eller bara glesat ut en del bland de gröna bladen kom regnet i grevens tid.
Jag har tidigare skrivit en del om regn, bevattning och om att behandla vatten ödmjukt och även resonerat en del om vädermagi. Inom shamanska traditioner anses det helt klart att man kan påverka väder och vind med ceremonier, alltså mental kraft. Samtidigt har dessa traditioner en god insikt i att vädersystemen är oerhört komplexa system som man ska vara mycket försiktig med att försöka manipulera. En önskad påverkan på ett ställe kan ge helt oönskade effekter på andra ställen. Allt hänger samman och påverkar varandra ömsesidigt.
Bland de urfolk som lever i torra trakter genomför man väderceremonier enligt en systematisk årscykel och då handlar det inte om att tillfälligt manipulera vädret i den ena eller andra riktningen utan om att återskapa och bevara harmoni och balans så att regn och sol kan avlösa varandra i ett balanserat samspel. Hopi t ex genomför ceremonier för att kachina-folket som under vinterhalvåret vistas vid San Francisco Peaks ska återvända till hopi-mesorna under våren och då föra med sig sina regn. I det förkristna Norden bjöd man kanske in regnets diser när man tidigt om våren höll sina disablot.
När jag i en text resonerade om när och under vilka omständigheter man kan tänka sig att använda vädermagi fick jag följande synpunkter från Kerstin Kemlén: ”Regnceremoni kan ersättas av väderstudier - studier av hur vädrets energier arbetar i samklang med det som finns på backen/jordytan. Området där vi är ger den feedback som vädret reagerar på och visar. Och vi som är på den marken kan endera uppskatta svaret eller klaga. Kanske man ska se det som fiskaren från New Foundland, som alltid sa så här åt dem som klagade på vädret: - Det är bara att vänta, vädret blir alltid bra, förr eller senare.”
Vi kan be men vi kan inte bestämma, som den samiske shamanen Eirik Myrhaug sa till mig en gång. Bönen är ett samtal. Samtalet är en ceremoni där vi ömsesidigt utbyter energi med landskapet omkring oss. Nu när regnet har kommit kan man på sätt och vis säga att Moder Jord hör bön.

lördag 6 mars 2010

Moder Jord hör bön

Vinterns licensjakt på varg och lokatt ställer Sverige vid den internationella skampålen och har lett till en turbulens i inhemsk debatt och opinion som det nog kan komma ut en del gott av. Allt fler ifrågasätter varför en liten minoritet av befolkningen – de aktiva jägarna och deras organisationer - ska ha ett så otillbörligt stort inflytande över beslut som gäller djur och natur.
Helt klart är att inflytandet är helt oproportionerligt – inte minst bland riksdagens ledamöter. När jag nyligen höll ett föredrag om nordisk andlig tradition för en grupp amerikaner och nämnde vargjakten fick jag frågan hur många parlamentsledamöter vi har. Den frågande New York-mannen kunde med en medlidsam blick konstatera att Sverige har betydligt fler parlamentariker än vargar.
Argumenten för jakt på rovdjuren (utanför renskötselområdena) blir allt mer bisarra och motsägelsefulla. Än är det inavlade och sjuka djur som ska skjutas. Än ska de skjutas för att bereda plats för invandrade vargar österifrån. Än är det som rekreation de ska skjutas och ibland för att de konkurrerar med jägarna om villebrådet. En intervju häromdagen i SVT:s ABC med en företrädare för Jägareförbundet visade på ihåligheten i argumenten. Han talade hela tiden om att jägarna ska ”förvalta” rovdjursstammarna – ett argument som smulades sönder fullständigt i samma reportage av en biolog vid Uppsala universitet. Han påpekade helt enkelt att: ”Naturen förvaltar sig själv”.
”Miljö”minister Andreas Carlgren tycks ha drabbats av en allvarlig intellektuell härdsmälta, vilket fått till och med den borgerliga Upsala Nya Tidning att på ledarplats bli alldeles konfys inför argumenten.
Kanske hänger ministerns förvirring och den växande folkliga vreden samman med de många ceremonier som har gjorts för varg och lo? Moder Jord hör bön. Vi får se om hon kan påverka EU-kommissionen som just fått in en anmälan mot den svenska vargjakten från Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Svenska Rovdjursföreningen och Djurskyddet Sverige för brott mot EU:s djurskyddsregler. Läs mer hos Rovdjursföreningen.

måndag 1 februari 2010

Vargavinter – tid för vargen och skogsarbete

Isen har lagt sig i Bottenviken och det kan gynna vargen. Fritt fram för vargar från Finland och Ryssland att traska över isen till Sverige. Ni är så välkomna så! Det är extra viktigt nu efter årets skandalösa licensjakt på varg att vargstammen tillförs nya individer och gener utifrån. Människor runt om i Sverige håller just nu ceremonier för vargens överlevnad, för att den ska lyckas med sina parningar och få många valpar (underskatta inte dessa ceremonier!). I Roslagen tycks det som att ett vargpar håller på att bilda familj och det är naturligtvis ett välkommet tillskott till mångfalden i landskapet, som ju skadats allvarligt av skogsbruk, jordbruk, jakt och andra mänskliga aktiviteter.
På torsdag den 4 februari hålls en mer ordinär manifestation för vargen. För andra året i rad firas då Vargens Dag med en manifestation på Stortorget i Örebro mot vargjakten. Bakom Vargens Dag står medlemmar i föreningarna Nordulv och Svenska Rovdjursföreningen . I Örebro talar bland andra Djurskyddets styrelseledamot Sven-Erik Alhem:
- Våra få överlevande vargar liksom alla naturälskande människor i landet behöver denna manifestationens dag för att framhålla människans ödmjuka förhållningssätt till vargen och dess levnadsbetingelser i vårt land.
Vintern är vargens säsong men den är också säsong för människor som använder skogen på ett ödmjukt sätt, t ex för att hugga sin vedbrand och då inte bara respekterar skogens mångfald utan kanske rent av ökar den. Den sympatiska bloggen Skogen hyllar i en text det manuella skogsarbetet på ett så sinnligt sätt att det kliar i nävarna att ta tag i sågen och yxan. ”Få sysslor kan vara så - konstigt nog med tanke på hur hårt jobbet är - rogivande som skogsarbete vintertid”, skriver Johannes Söderqvist från Värmlands skogstrakter. Och den egenhuggna veden är rätt från Moder Jords synpunkt också: ”Att leva av det man kan producera där man lever är nästan alltid en i miljöhänseende överlägsen metod.” Texten illustreras av fina bilder på hur ardennern Lazy hjälper till i skogsbruket.